ETF:er, eller börshandlade fonder, är hett hos bankerna. Alla vill vara med på en marknad som de flesta spår kommer att växa kraftigt de närmaste åren. I Sverige och Norden är det Xact Fonder som är den stora bjässen med en marknadsandel på över 95 procent.

HQ Fonder som numera ägs av Carnegie är också inne på marknaden, men har ännu inte fått något riktigt fotfäste. Inte heller Deutsche Banks satsning i våras har ännu burit frukt. Bolagets fonder, som går under namnet DB-X Trackers, har en marknadsandel på cirka 1 procent av den totala omsättningen.

Imorgon får den svenska ETF-marknaden ytterligare en spelare. Den schweiziska banken UBS  lanserar då sex breda internationellt inriktade ETF:er och noterar dem på Stockholmsbörsen, se tabellen. UBS blir då den andra utländska kapitalförvaltaren att notera börshandlade fonder i Sverige. Commerzbank kommer att fungera som marknadsgarant och tillhandahålla likviditet.

Sannolikt kommer inte heller UBS intåg på marknaden förändra scenen så värst mycket.  Intresset från privatsparare att köpa ETF:er på breda internationella index är svagt, mycket svagt. Under juni och juli uppgick den totala ETF-omsättningen Norden till 55 miljarder kronor. Omsättningen i DB X-Trackers, med samma inriktning som de som UBS nu lanserar, uppgick till knappt 60 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,1 procent. Så vi ska inte vänta oss att UBS blir någon kioskvältare.

En anledning till att intresset från svenska investerare är så lågt för DB X-Trackers och HQ:s EFT:er sägs var att spreadarna är för stora, alltså skillnaden mellan köp- och säljkurs. Låga spreadar är A och O när det kommer till ETF:er, säger källor till placera.nu.

Men målet med etableringen i Sverige för UBS och Deutsche Bank kanske inte heller är att nå en hög omsättning. UBS noterar bara sina produkter som vänder sig till privatpersoner. Det finns en fondklass som riktar sig till institutioner. Men den går inte att köpa på Stockholmsbörsen utan då måste man vända sig till Commerzbank som fungera som marknadsgarant.

De institutionella andelsklasserna har avsevärt lägre förvaltningsarvode. Privamarknadsprodukten UBS-ETF EURO STOXX 50 A, som noteras imorgon kostar 0,3 procent per år, medan den som riktas till institutioner, UBS-ETF EURO STOXX 50 I, bara kostar 0,1 procent per år. "I"-klassen kräver dock 1 000 gånger högre insats då UBS lägger till tre nollor på NAV-kursen i den.

Kanske den svenska börsnoteringen ska ses som ett skyltfönster mot framför allt institutioner. Det är de som har de stora pengarna och som investerar mer långsiktigt. UBS tjänar inte direkt på hög omsättning utan på att fondkapitalet växer. UBS EFT:er har inte heller någon hävstång som privatsparare gillar, utan de följer utvecklingen mot sina index 1 till 1 som vanliga indexfonder.

Oavsett målet så välkomnar placera.nu fler börshandlande fonder på den svenska marknaden, som som ett alternativ till både vanliga indexfonder och aktivt förvaltade fonder.