"Vi har en rad

problem i de utvecklade ekonomierna där såväl företag som hushåll varit för skuldsatta och vält över problemen på den offentliga sektorn. Saneringen av detta kommer att väga på ekonomierna. Dessa problem finns inte på samma sätt i till exempel Kina", sade Jan Häggström.

I Kina har

myndigheternas investeringsstimulanser fått ekonomin att spurta igen. BNP för andra kvartalet levererade vad konjunkturbarometrar hade indikerat. Det kinesiska tillväxtundret är därmed tillbaka, och tillväxten 2009 ser ut att nå 8 procent, i linje med det officiella målet. För 2010 spås ekonomin växa med 8,0 procent och för 2011 med 6,5 procent, skriver Handelsbanken i prognosen.

Till skillnad mot

tidigare konjunkturcykler är Kinas export inte längre den främsta drivkraften. I takt med att importen ökar snabbare än exporten krymper rent av överskottet i handeln med omvärlden. Importtillväxten får ses mot bakgrund att det nu är investeringarna som är den viktigaste tillväxtmotorn.

Att Kinas import

av järnmalm har fördubblats sedan i höstas är kanske det mest tydliga tecknet på att investeringarna har högt importinnehåll.

Det är framför

allt den tunga industrin som drar nytta av investeringsuppgången, med stora ökningar av produktionen av aluminium och stål, men biltillverkningen är också en viktig del av den nya tillväxtspurten.

Den kinesiska regeringen har förlitat sig på gamla beprövade planekonomiska metoder och bett bankerna göra jobbet. De restriktiva utlåningsbegränsningarna under 2007- 2008 har ersatts med anvisningar till bankerna att nå upp till radikalt högre nivåer i år.

Frågan är samtidigt

hur länge tillväxtspurten varar. Centralbankernas ändrade fokus återspeglar oron för att en generell likviditetsökning riskerar att leda till nya bubblor och finansiell instabilitet.

Även om förbättrade

ekonomiska fundamenta kan motivera en del av rallyt på aktiemarknaderna fram till helt nyligen så kan den senaste tidens rörelser nedåt på Kina-börserna tolkas som ett uttryck för vissa bubbeltendenser.

Ett relaterat problem

är att privata företag inte hängt med i återhämtningen då bankerna prioriterat statsägda företag, vilket innebär att tillväxten på senare tid framstår som något artificiell. Man bör också komma ihåg att även om satsningar på infrastruktur är motiverade så kan dessa knappast driva ekonomin på sikt, anser Jan Häggström.

"I och med att

utsikterna för ökad export har grumlats en del av den globala recessionen så måste vi också se ett ökat fokus på privat konsumtion som drivkraft i Kinas ekonomi. Tillväxt baserad på privata initiativ och efterfrågan måste ta över från den statligt dirigerade expansionen. Hittills har vi dock bara sett trevande steg från myndigheterna i den riktningen", skriver han.

Vad gäller USA

tror Handelsbanken att den nuvarande ekonomiska återhämtningen blir annorlunda än tidigare, där drivkrafterna framför allt kommer från utrikeshandeln och stigande offentliga utgifter, medan privat konsumtion förblir dämpad. Prognosen är att arbetslösheten toppar i mars-april nästa år och att Federal Reserve höjer räntan under det andra kvartalet.

För euroområdet

spår Handelsbanken positiv tillväxt under tredje kvartalet i år och ser ett snart slut på recessionen. Lagercykeln och nettoexporten leder återhämtningen, som spås bli relativt långsam. ECB väntas lägga om penningpolitiken i restriktiv riktning under 2010.

NYHETSBYRÅN DIREKT