Enligt Capital Economics är värderingarna på tillväxtmarknaderna på historiskt låga nivåer jämfört med aktier noterade på de utvecklade börserna i Europa och USA. Att amerikanska och europeiska aktier är dyrare ser man som en ”trigger” för att tillväxtmarknaderna ska kunna visa bättre börsutveckling framöver.

Efter den turbulenta sommaren har marknadsoron lagt sig för Kina. Som är nyckeln för tillväxtmarknaderna. En ny femårsplan ska presenteras och investerarkollektivet är införstått med att transformeringen av Kinas ekonomi är en förutsättning för framtida tillväxt.

Capital Economics tror att en konsekvens av de tidigare så stora kapitalutflödena är att många av världens förvaltare idag är underviktade mot tillväxtmarknaderna. På längre sikt förväntas dock tillväxtmarknaderna generera högre ekonomisk tillväxt med snabbare växande företag än i de utvecklade länderna.

Peter Oppenheimer, chefsaktiestrateg på Goldman Sachs skriver i en artikel i Financial Times att den senaste oron på tillväxtmarknaderna mycket väl kan vara den sista fasen i den finanskris som startade 2007 i USA.

Även om tillväxtmarknaderna har skapat en ny våg av problem anser Peter Oppenheimer att den är kopplad till de andra krisfaser som skakat den globala marknaden.

Fas 1 var den amerikanska vågen som började med den amerikanska bostadsmarknadens kollaps. Den ledde till en bred kreditåtstramning och slutade med Lehmans kollaps samt början till kvantitativa lättnader från den amerikanska centralbanken.

Svaret på de första kvantitativa lättnaderna i USA var snabb och utsikterna för återhämtningen resulterade i ett kraftigt rally i risktillgångar.

Det var dock ett kortlivat rally eftersom fokus flyttades till Europa och den andra fasen i krisen. Den började med stora förluster för europeiska banker, men blev snabbt en bred regional ekonomisk kris.

Fas 2 slutade med löften från Europeiska Centralbankens Mario Draghi som lovade att ”vi kommer göra allt som krävs för att försvara euron", och införandet av kvantitativa lättnader.

Men precis när Europa verkar ta sig ur sin kris tog fas 3 över form med kollapsande råvarumarknader och försvagade tillväxtmarknader.

Enligt Peter Oppenheimer närmar vi oss förmodligen en viktig brytpunkt eller vägskäl för den globala ekonomin.

Om den tredje fasen är den sista delen av finanskrisen finns det en chans att med rätt politiska reformer få mer balanserad utveckling på tillväxtmarknaderna. Därmed blir hela världsekonomin mer stabil och mer motståndskraftig mot framtida kriser.

Fallet i råvarupriserna har primärt drivits av ett stort utbud. När konsumenternas förtroende ökar och ekonomierna absorberat överskotten av råvaror kommer det att starta en positiv spiral för världsekonomin. Det blir vägen till en ”normalisering” av den globala ekonomin, enligt Peter Oppenheimer.

Goldman Sachs åsikt är att riskerna för den globala tillväxten som kommer från tillväxtekonomiernas avmattning är överskattad.  Budskapet är att tillväxtmarknadernas kris sannolikt är den tredje och sista fasen av finanskrisen som startade 2008 och att den kommer att blåsa förbi utan att dra ned oss i en ny global lågkonjunktur.