Han konstaterade samtidigt att vid högre ränteläge så skulle effekterna för hushållen naturligtvis bli större.

"Så det är klart att det är mycket lättare att hantera vid dagens omständigheter", sade Stefan Ingves. Riksbankschefen fick också en fråga om hans upprepade önskemål om två räntenivåer, en för hushållen och en för andra sektorer.

Stefan Ingves sade att ett sätt att åstadkomma det skulle vara att slopa ränteavdragen. Han tror inte på återinförda kreditregleringar, vad det i stället kan handla om är att på olika sätt göra det dyrare för hushållen att låna, till exempel med höjda riskvikter på bolån.

Beträffande att Riksbanken i sina exempelberäkningar endast ser små effekter på hushållens utlåning av amorteringskrav och skuldkvotstak sade Stefan Ingves att effekterna avgörs av nivån på åtgärderna.

Han konstaterade att med de amorteringskrav som diskuteras i de aktuella förslagen så handlar det om mycket långa amorteringstider jämfört med vad som gäller i många andra länder. Och när de skärpta kraven endast gäller nyutlåning blir ledtiderna långa innan skärpta krav slår igenom givet att omsättningen på bostadsmarknaden är låg.

Stefan Ingves påpekade också att det är svårt att hävda att det finns en enda åtgärd som kan hantera problemet med den stigande hushållsskuldsättningen. Han vill se en "politisk tanke, en idé" som innebär att man systematiskt och gradvis genomför flera åtgärder under en lång period, som hushållen får tid att anpassa sig till.