Den samlade

konjunkturindikatorn, som summerar nettotal för beställningar, omsättning och sysselsättning, sjönk till 82 jämfört med 115 i våras.

"Konjunkturen för

småföretag har blivit väsentligt svagare sedan i våras. Det gäller i stort sett samtliga branscher", säger Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank.

Om ett år väntas

konjunkturindikatorn ha fallit till 33, vilket är de lägsta förväntningarna sedan konjunkturåren 1992-1993, och på sikt räknar företagen med att minska antalet nyanställningar.

"Konjunkturnedgången

och högre produktionskostnader har bidragit till att lönsamheten minskat och småföretagarna räknar med att lönsamheten fortsätter att försvagas under det närmaste året. Och förutom att vi redan har en sämre konjunktur så pressas företagens lönsamhet av att färre planerar att höja priserna", säger Lars Jagrén, chefekonom på Företagarna.

Andelen företag

som uppger att de planerar att höja priserna har sjunkit till 38 procent från drygt 50 procent i motsvarande mätning i våras. Jörgen Kennemar beskriver det som en "ganska tydlig nedgång", och noterar att andelen är ännu lägre bland detaljhandelsföretagen som tyngs av en svagare efterfrågan och ökad konkurrens.

"Inflationstrycket

är tydligt nedåtriktat, och det skapar utrymme för Riksbanken att sänka räntan", sade Jörgen Kennemar vid en pressträff.

Lars Jagrén ser

också att ett vikande inflationstryck ger utrymme för ytterligare räntesänkningar, vilket skulle vara viktigt för att mildra konjunkturnedgången för småföretagen. Han vill samtidigt se att staten börjar betala sina räkningar till småföretagen snabbare för att underlätta finansieringssituationen.

Vårbarometern

indikerade att en nedgång var att vänta i höstens Småföretagsbarometer, men nedgången blev kraftigare än väntat.

I våras väntades

den samlade konjunkturindikatorn sjunka till 101 under hösten, och utfallet blev 82. Det är fortfarande väsentligt bättre än under åren 2002-2004, men förväntningarna pekar nu mot ett fortsatt fall till 33, vilket skulle innebära att utvecklingen kan bli den svagaste sedan lågkonjunkturåren i början av 1990-talet.

Det är främst

orderingången som har sjunkit kraftigt sedan i våras, och även när det gäller omsättningen är det nu fler företag som uppvisar en nedgång. Det är framför allt varuproducerande företag som har noterat en omsvängning i orderingången jämfört med i våras, men även byggindustrin har märkt av en försämring.

Beträffande

omsättningstillväxten har den största dämpningen skett inom handelsföretagen, och då främst inom sällanköpshandeln. När det gäller framtiden märks de mest pessimistiska prognoserna inom byggindustrin.

Lönsamheten

i småföretagen bedöms ännu så länge vara relativt god, efter en gradvis förbättring under en rad år. Men trenden har vänt sedan det andra halvåret 2007, och småföretagen har nu i allmänhet låga förväntningar på lönsamhetsutvecklingen.

När det gäller

hinder mot tillväxt anger fortfarande drygt vart femte företag att brist på lämplig arbetskraft är det största hindret, ned från 27 procent i våras, och än så länge är det byggindustrin som uppvisar den största arbetskraftsbristen. Fler företag än tidigare anger svagare efterfrågan och den högre räntenivån som viktigaste tillväxthinder, men brist på extern finansiering upplevs ännu inte som något större hinder för expansion.

Lars Jagrén är

överraskad av att så många som 61 procent av företagen ser expansionsmöjligheter mitt under finanskrisen, och att så få som 6 procent ser brist på extern finansiering som ett tillväxthinder. Han konstaterar dock att småföretagen ofta egenfinansierar sina expansionsplaner, vilket kan minska deras beroende av bankernas kreditvillkor.

NYHETSBYRÅN DIREKT