Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) låg stilla mellan fjolårets tredje och fjärde kvartal.  Jämfört med fjärde kvartalet 2011 steg dock tillväxten med 1,4 procent. Det var en bättre utveckling än befarat då analytikernas prognoser låg på att den svenska tillväxten skulle ha backat med hela -0,8 procent. Det är också aningen bättre än den nedgång på -0,2 procent som Riksbanken räknade med i sin senaste prognos.

Störst negativt bidrag till BNP-utvecklingen gav lagren där ovanligt stora neddragningar sänkte BNP med hela  minus 1,5 procentenheter. Samtidigt var det den privata konsumtionen som gav det största positiva bidraget med  plus 0,9 procentenheter.

Givet att det lär komma en rekyl på lagerneddragningarna och att hushållens humör stärkts i inledningen av detta år så finns det goda chanser för en hyfsad BNP-tillväxt i början av detta år. Vi såg också en ökning av hushållens disponibla inkomster med hela 5,0 procent (inflationsrensat) under sista kvartalet vilket ger utrymme för ytterligare konsumtionsökningar.

Till stöd för en mer positiv tillväxt framöver bidrar dessutom dagens inköpschefsindex för industrin  som steg till 50,9 i februari och därmed åter hankar sig över det 50-streck som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Det är dessutom den högsta indexnivån sedan januari 2012. Det mest positiva är att exportorderingången stärktes trots en allt starkare krona medan fortsatta sysselsättningsnedskärningar är det som drar ner helhetsomdömet något. Av erfarenhet vet vi dock att sysselsättningen alltid är en släpande indikator vid konjunkturvändningar.

På finansmarknaden har kronan stärkts och räntorna stigit efter att dagens siffror publicerats. En euro kostar nu 8,38 kronor och en amerikansk dollar 6,41 kronor.

Den allt starkare kronan, som inom de närmaste dagarna har goda chanser att nå den nivå som den hade innan kronan tilläts börja flyta i november 1992, är nu ett av de få argument som finns kvar för en ny räntesänkning från riksbankens sida.

Men givet den diskussion som direktionsmedlemmarna, enligt det nyligen publicerade protokollet, hade vid det senaste räntemötet tycks detta inte vara något stort bekymmer för Riksbanken även om kronförstärkningen bidrar till en fortsatt mycket låg inflation.

Att den svenska konjunkturen nu börjar visa livstecken lär göra att den falang inom direktionen som motsatte sig en räntesänkning vid förra mötet inte lär se någon anledning att ändra på det beslutet. Att arbetslösheten i utgångsläget ligger på 8,4 procent medan inflation ligger på nollstrecket gör det i sin tur svårt för dem att argumentera för en snar räntehöjning. Vi räknar därför med att reporäntan kommer att ligga still under en period framöver.

Vissa orostecken finns däremot på den internationella scenen just nu.

Det kinesiska inköpschefsindexet backade överraskande till 50,4 i februari, men de flesta bedömare lugnas av att indexet trots allt hankar sig över 50-nivån.

På samma sätt är det ett närmast förvånande lugn inför de budgetnedskärningar som den amerikanska administrationen nu kommer att tvingas till och som uppgår till 85 miljarder dollar i år. Den allmänna synen är att den amerikanska konjunkturen inte ska knäckas av den negativa tillväxteffekt på omkring 0,5-0,7 procent av BNP som besparingarna innebär.

Däremot blir marknaden mer känslig för konjunkturbesvikelser på andra områden och därför blir eftermiddagens amerikanska inköpschefsindex för februari en extra viktig för marknadshumöret. Väntat är en mindre nedgång till 52,5 efter 53,1 i januari.