Under en relativt lång period har rörligt bolån, eller mer exakt bolån med tre månaders bindningstid, ökat i popularitet hos hushållen. Det har indikerat att hushållen haft en stark tro på att Riksbanken ska sänka reporäntan ännu mer i år, från dagens nivå på 1,50 procent.

Detta trots att några räntesänkningar inte har funnits med i Riksbankens egen prognos för i år och trots att bankernas bolåneräntor inte har följt reporäntan nedåt vid tidigare sänkningar, bland annat till följd av att bankerna idag har högre marginaler på bolåneräntorna.

Att hushållen varit så säkra på sin sak låg i det faktum att prognosinstituten tecknade en bild av att räntesänkningarna under året skulle bli flera, och att bolåneräntorna borde hänga med reporäntan nedåt.

Men på bara någon vecka har läget förändrats. Det gick förra veckan ett sus genom ekonomi-Sverige när Konjunkturinstitutet publicerade sin Barometerindikator, som visade på ett rejält lyft i svensk ekonomi. KI gjorde samtidigt en rejäl omsvängning vad gäller reporänteprognosen. Tidigare trodde man på flera räntesänkningar under 2012, men det gör man inte längre.

KI är inte de enda som ändrat uppfattning om reporäntans kommande utveckling. SBAB trodde tidigare på en sänkning av reporäntan vid Riksbankens räntemöte den 17 april. Den synen ändrade man i förra veckan, något som motiverades med en ljusare bild av svensk ekonomi och minskade risker för en ny djup kris efter åtgärder mot den europeiska skuldkrisen. Samma sak gjorde Nordea.

Samtliga tre nämnda prognosinstitut gör dock en stor poäng av att osäkerheten om var reporäntan, och därmed bolåneräntorna, ska ta vägen är stor. På SBAB "håller man öppet" för sänkningar av reporäntan till sommaren och hösten. Inte heller på KI utesluter man att det ändå kan bli fler sänkningar av reporäntan i år.

Stor osäkerhet råder alltså. Och om prognosinstituten är osäkra så spiller det förstås över på hushållen.

"Hushållen lyssnar mycket på vad marknadsaktörer gör och vad de säger om ränteläget framöver", säger Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB.

Villrådigheten hos hushållen syns tydligt i en färsk undersökning från Nordea. Där svarar 30 procent av de tillfrågade att de tror att bolåneräntorna kommer att falla framöver, 30 procent svarar att de tror bolåneräntorna kommer att stiga och 30 procent tror att bolåneräntorna kommer att ligga still.

Hur osäkerheten har slagit igenom på de faktiska valen, om man väljer rörlig eller bunden bolåneränta, finns det ännu ingen statistik på. Den senaste siffran hos SBAB är för mars månad, det vill säga innan KI, Nordea och SBAB justerade ned sina ränteprognoser. Den siffran visar att de rörliga bolånen fortsatt ökade något i popularitet i mars.

Men Tomas Pousette tror att allt fler hushåll nu kan bli försiktigare med att välja rörligt bolån i takt med att utsikterna för svensk ekonomi förbättras och att sannolikheten för fler räntesänkningar från Riksbanken blir allt lägre.

"Troligen ser vi att det slår igenom i statistiken för april månad", säger Tomas Pousette.

Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, menar dock att just osäkerheten om vart räntan ska ta vägen betyder fördel för rörliga bolåneräntor.

"Hushållen har lärt sig av de senaste årens turbulens att vad som helst kan hända. Om vi får se en trend framöver med ökade bindningstider så är det definitivt inga långa bindningstider det handlar om", säger Ingela Gabrielsson, som även tycker att mellanvägen, att dela upp lånet på flera olika bindningstider, kan vara en bra strategi.

Idag ligger listpriserna på bankernas rörliga bolåneräntor på i snitt cirka 4 procent. En ränta med två eller tre års bindningstid ligger nu på i snitt cirka 3,8 procent. Därmed är den alltså lägre än den rörliga, något som varit fallet sedan augusti förra året.