I år har den amerikanska börsen glatt sina investerare. Åtminstone tycker amerikanerna det. Under året har MSCI Nordamerikaindex stigit med cirka 14,5 procent. Det är det bästa avkastningen på många år.

För oss svenskar har det inte varit lika glada miner. Den fina börsuppgången har spolierats av en fallande dollar. I början av året kostade en amerikansk dollar nästan 8 kronor. I dag är den nere i drygt 6,75 kronor. Det motsvarar en nedgång på över 15 procent. Omräknat till svenska kronor har MSCI Nordamerikaindex fallit med nästan 3 procent. Det betyder att svenska fondsparare med USA-fonder har fått se sitt fondkapital minska under året, i stället för att stiga. USA-fondernas genomsnittliga avkastning under året uppgår till minus 5,7 procent.

Hur kommer det sig? Jo, när fonden ska räkna om värdet av sina amerikanska aktier till svenska kronor får de färre svenska kronor för varje dollar än tidigare. Låt oss ta ett exempel. En fond har en amerikansk aktie som är värd 10 dollar. I början av året var den aktien värd 80 svenska kronor (10 x 8). Om vi antar att aktiens pris i dollar inte har ändrats under året är den bara värd 67,5 kronor (10 x 6,75) när fonden räknar om aktiens värde till svenska kronor nu.

Många förundrade och upprörda och läsare har hört av sig och frågat vad de kan göra för att undvika att drabbas av en fallande dollar. Det vanligaste sättet att undvika valutakursernas nyckfulla rörelser är valutasäkring. Men det finns få fonder som valutasäkrar sitt fondkapital. Jag känner inte till någon som valutasäkrar hela sin utländska valutaexponering till svenska kronor. Sjunde AP-fonden valutasäkrar hälften av sin utlandsexponering. Sedan finns det några enstaka fonder som valutasäkrar i euro, till exempel Janus fonder. Även om en valutasäkring i euro inte är lika säker som en i svenska kronor, är följsamheten mot euro större för den svenska kronan jämfört med den amerikanska dollarn.

Man kan vända sig till sin bank för att valutasäkra ett belopp. Det är självklart ganska krångligt att göra det vid sidan av en fondplacering och förknippat med kostnader. Företag använder sig ofta av valutasäkringar för att undvika överraskningar i både intäkter och kostnader.

Ett annat sätt att undvika de negativa följderna av en fallande dollar är att avstå från att placera i fonder som har en stark koppling till den amerikanska dollarn. Då är det viktigt att inte stirra sig blind på fondernas noteringsvaluta, utan förstå vilka marknader som fonden placerar i. En Europafond som är noterad i dollar är exponerad mot euron och andra europeiska valutor - inte mot dollarn.

Även om det är fondens underliggande marknad som är viktigast att tänka på, går det inte att undvika dollarpåverkan helt och hållet. Många svenska aktier påverkas kraftigt av hur den amerikanska dollarn utvecklas. Det gäller framför allt för exportorienterade bolag med stor andel verksamhet i USA och andra dollarberoende länder som Latinamerika och Asien. Det gäller också bolag som handlar med varor som prissätts i dollar, till exempel råvaror.

Man ska också komma ihåg att för aktiefonder är det främst aktiemarknadens utveckling som styr fondernas avkastning, och i undantagsfall valutornas utveckling. Dock var 2005 ett undantag. Då stärktes den amerikanska dollarn från cirka 6,75 kronor till 8 kronor. Det innebar att svenska fondsparare fick en extra avkastning på drygt 18,5 procent.

Så det kanske är bäst att inte försöka spå i valutornas utveckling. Det är vedertaget svårt och kanske förklaringen till att fondförvaltarna inte försöker göra det heller.