Bloomberg beskriver Lars E O Svensson som den som övertygat världens äldsta centralbank, (den svenska), samt världens största centrabank, (den amerikanska), att glömma inflationen.

Den svenska miljön, med lågkonjunktur och akuta problem i Baltikum som smittar den svenska ekonomin via storbankerna SEB och Swedbank, har inneburit fallande inflation och rent av deflation, alltså fallande priser.

Deflation är långt allvarligare för en ekonomi än inflation, eftersom det innebär att ekonomin krymper, inkomsterna faller när priserna sjunker, och lånebördan växer. Och detta är klart besvärligare att hantera för en centralbank, eftersom fenomenet är relativt nytt. Riksbanken, som grundades 1668 som världens första nationella centralbank, har genom åren nästan uteslutande ägnat sig åt inflationsbekämpning.

Bloomberg beskriver mordet på kung Gustav III år 1792 som resultatet av inflation: Statens långivare, adeln, vägrade acceptera statspapper med allt sämre villkor i utbyte mot att de finansierade kriget mot Ryssland.

Det är alltså stor historia att en svensk nu har så starkt inflytande på centralbanken i USA, världens ledande ekonomi. Lars E O Svensson och Fedchefen Ben Bernanke undervisade samtidigt på Princeton-universitetet under 2001 och 2002. Fed har nu i praktiken nollränta, och i Sverige ligger styrräntan på 0,5 procent. Lars E O Svensson röstade vid senaste räntebeslutet för en ännu lägre ränta, men belv nedröstad av kollegerna i direktionen.

Svensson och Bernanke tog tillsammans fasta på den svenske ekonomen Knut Wicksells teorier om att undvika deflation. De har också studerat Japan som haft stora deflationsproblem och vars aktiemarknad i dag står på samma nivå på 1980-talet.

I övriga Europa har inte deflationstänket slagit igenom riktigt än. Tyskland har ännu hyperinflationen efter Första världskriget i minnet. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har till exempel uttryckt att USA sår fröna till nästa finanskris med sin lågräntepolitik. Men enligt Bloomberg har Lars E O Svenssons idéer ett sådant inflytande att man börjat gå åt ett nytt håll.

Den svenska Riksbanken och Fed är dessutom de två centralbanker som gått längst i att stödja de krisdrabbade affärsbankerna. Riksbanken har pumpat in totalt 330 miljarder kronor i banksystemet på olika sätt sedan krisen slog till. Det är 10 procent av Sveriges BNP.

"De är som kirurger. De har gjort en bypass-operation i det finansiella systemet", säger Deutsche Bank-ekonomen Thomas Meyer i en kommentar.

Och som detta inte vore nog i hjältehistoren om Lars E O Svensson drar Bloomberg en anekdot om hans tid som ung lärare vid Handelshögskolan på 1980-talet. Han åkte på en fjällresa med studenterna och roade sig med att räkna på en känslighetsanalys över liftkortspriserna.

"Lars var en teoretiker även i skidbacken", säger Klas Eklund, senioranalytiker på SEB, som var en av studenterna.

Svensson räknade ut det optimala priset på liftkorten och slog fast hur mycket de skulle kosta för att göra köerna så korta som möjligt.