Regeringen har beslutat

om en stabilitetsplan med åtgärder för att säkerställa den finansiella stabiliteten och hantera effekterna av den internationella finansiella krisen. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande på måndagen.

I stabilitetsplanen ingår

ett garantiprogram omfattande högst 1.500 miljarder kronor för att stödja bankernas och bostadsinstitutens medelfristiga finansiering. De institut som så önskar ska mot en garantiavgift kunna avtal med staten om garantier för ny upplåning.

Dessutom upprättas

en stabilitetsfond för att hantera eventuella solvensproblem. Regeringen avsätter 15 miljarder kronor för denna fond, och en särskild riskdifferentierad stabilitetsavgift kommer att tas ut av samtliga kreditinstitut i Sverige. Avgiften kommer att införas när marknadssituationen förbättrats.

Om staten bedömer

att ett institut är systemviktigt kan institutet få kapitaltillskott. Detta kommer i första hand ske i form av att institutet emitterar preferensaktier till staten. I vissa situationer får staten rätt gå in som ägare i systemviktiga institut genom tvångsinlösen av aktier till marknadsvärde.

De kreditinstitut som

mottar stöd måste ingå avtal att begränsa ersättningar till ledande befattningshavare. Riksgälden blir ansvarig myndighet för att hantera såväl garantisystemet som stabilitetsfonden, och Finansinspektionen ges i uppdrag att bevaka att åtgärderna kommer hushåll och företag till del. Regeringen bedömer att förslagen kommer att träda i kraft senast under nästa vecka.

Det är positivt att

regeringen nu i linje med övriga Europa lägger fram en stabilitetsplan, men det återstår fortfarande en del frågetecken. Det är i nuläget oklart hur stora avgifter bankerna ska betala och dessutom är det osäkert om alla banker kommer att vilja delta i det frivilliga garantisystemet för upplåning. Det säger analytiker till Nyhetsbyrån Direkt efter att regeringen på måndagen presenterat sin plan för att säkra den finansiella stabiliteten.

"Det är en ambitiös

plan och det är tveklöst positivt", säger Henrik Mitelman, analyschef på SEB Merchant Banking. Han konstaterar att det dock fortfarande återstår frågetecken om hur mycket bankerna ska betala i avgifter för att komma i åtnjutande av garantier för upplåning och hur stor den stabilitetsavgift blir, som bankerna ska betala till en stabilitetsfond.

"Den frågan är ganska

väsentlig", säger Henrik Mitelman, som konstaterar att frågetecknen kommer att återstå till den 28 oktober då planen ska träda i kraft.

Cecilia Skingsley,

chef ränte- och valutaanalys på Swedbank säger att planen "generellt är positiv".

"Det som är

osäkerhetsfaktorn är i vilken utsträckning bankerna komma delta i garantisystemet eftersom det är frivilligt att köpa in sig", säger hon.

Medan stabilitetsavgiften

är tvingande är det frivilligt för bankerna att delta i garantiprogrammet där bankerna mot en avgift kan avtala med staten om garanti för ny upplåning. Finansminister Anders Borg sade vid en pressträff att "systemet är frivilligt men solidariskt", men att han "förutsätter att samtliga banker deltar". Cecilia Skingsley säger att "det får vi väl se hur det utvecklar sig".

NYHETSBYRÅN DIREKT