Sverige ska inte kunna införa högre kapitalkrav på svenska banker om Sverige deltar i EU:s bankunion.

Det ansåg Europaparlamentets ekonomiska utskott då utskottet på torsdagen röstade igenom sin version av banktillsynen i bankunionen.

"Medlemsländerna ska inte få göra vad de vill. Just nu har vi inte en gemensam bankmarknad på grund av den stora fragmenteringen", sade utskottets ansvarige, den tyska miljöpartisten Sven Giegold, till Nyhetsbyrån Direkt.

För den svenska regeringen har det varit ett viktigt krav att få behålla rätten att sätta högre krav för svenska banker. Regeringen motiverar kravet med att den svenska banksektorn är mycket stor i förhållande till den svenska ekonomin.

"Den svenska banksektorn är stor i förhållande till svensk ekonomi. Det är rimligt att länder med stor banksektor har högre krav på sina banker. Dessutom har svenska banker ett starkt beroende av marknadsfinansiering i utländsk valuta, vilket gör systemet utsatt", sade finansmarknadsminister Peter Norman i samband med att han aviserade de högre kapitaltäckningskraven för drygt ett år sedan.

När EU:s regelverk Basel III införs ökar minimikravet på ett så kallat kärnprimärkapital i europeiska banker från 2 till 7 procent. Sverige går ett steg längre. Enligt regeringens, FI:s och Riksbankens förslag ska kärnprimärkapitalet 2013 ligga på 10 procent och 2015 på 12 procent. De ökade kraven ska endast gälla de svenska storbankerna, och inte mindre aktörer.

Sven Giegold varnade för att flexibilitet för EU-länder att sätta högre kapitalkrav än vad som gemensamt bestämts skulle leda till att banker skulle hindras att föra över kapital till behövande dotterbolag i andra EU-länder.

Enda tillfället som han kunde tänka sig olika kapitalkrav är om ett land hamnar i recession samtidigt som ett annat har högkonjunktur.

I övrigt i parlamentets version undvek man att sätta ned foten i uppdelningen av maktbefogenheter mellan den europeiska tillsynsmyndigheten, som blir ECB, och de nationella.

Utskottet sade att ECB måste ha ansvar för banker som tar emot nödlån och systemviktiga banker. Men för resten blir det upp till ECB att bestämma när de nationella tillsynsmyndigheterna ska sköta tillsynen.

ECB måste dock ha möjlighet att vid behov närsomhelst ta över tillsynen av också en mindre bank.

Parlamentets utskott vill också stärka Europeiska banktillsynsmyndigheten EBA, som vid sina stresstester har haft svårt att få in all information man begärde från till exempel Spanien.

"Sedan såg vi hur det gick. Vi fick problem i spanska banker", sade Sven Giegold.

Utskottet vill också stryka ECB:s möjlighet att inte följa EBA-beslut, alltså den nuvarande möjligheten till att "efterleva beslut eller förklara sig".

För att skydda EU-länder som inte deltar i bankunionen vill utskottet ha ett beslutssystem med dubbla majoriteter i EBA - majoriteter både bland bankunionens länder och bland länder utanför bankunionen. Men detta system måste upphöra om fem eller färre EU-länder står utanför bankunionen.

"I ett fall då endast Storbritannien står utanför bankunionen så går det inte att ge Storbritannien vetorätt i alla EBA:s beslut", sade Sven Giegold.