Konjunkturpessimism och skuldoro har ånyo skapat stor finansiell turbulens och även om Swedbank bedömer att världsekonomin kan undvika en ny recession så tilltar riskerna.

Det skriver Swedbank i sin konjunkturprognos på tisdagen.

Den svenska ekonomin växte dock snabbare under det första halvåret än banken väntade sig i april, driven främst av export och investeringar, medan hushållen däremot blev mer försiktiga. Högre energipriser och räntekostnader bidrog till att dämpa hushållens konsumtionsvilja.

BNP väntas öka med 4,3 procent i år, 1,8 procent 2012 och 2,3 procent 2013, icke kalenderkorrigerat. I föregående prognos, i april, väntades en BNP-tillväxt på 4,0 procent 2011 och 2,2 procent 2012.

Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson liknade vid en pressträff på tisdagen svensk ekonomi vid en "pålitlig bondkatt".

"Det som gör Sverige lite speciellt är de goda statsfinanserna och det välpositionerade näringslivet", sade hon och tillade att ännu en positiv faktor är det förbättrade läget i Baltikum.

Men även om Sverige nu har mer ammunition kvar än många andra länder finns det även risker. Den absolut största prognosrisken är global och såväl USA:s ekonomi som eurozonens skuldkris har utvecklats mer negativt än Swedbank räknade med i våras. Samtidigt tuffar tillväxtländerna på, råvarupriserna är lägre, inflationsriskerna har dämpats och räntorna är fortsatt på en låg nivå.

Med tanke på den stora osäkerhet som råder har bankens huvudscenario en sannolikhet på 60 procent medan risken bedöms vara 30 procent för att världsekonomin ska gå i en ny recession med en förvärrad bankkris och statsskuldskris.

Enligt Cecilia Hermansson skulle ett sådant scenario ge recession även i Sverige, och investeringsvarusektorn skulle få problem. Samtidigt har många företag redan "slimmat" organisationen vilket skulle kunna leda till att arbetslösheten ökar snabbt.

"Men vi har fler verktyg både finanspolitiskt och penningpolitiskt än många andra länder", konstaterade chefekonomen. Hon ser en risk för att finanspolitiken blir alltför stram, men är kritisk mot regeringens planer på att genomföra sänkt restaurangmoms eftersom hon inte tror det ger förväntad effekt på arbetslösheten. Hon tycker också att det finns många frågetecken kring logiken i att ytterligare öka "lapptäcket" i skattesystemet.

Enligt Swedbank-ekonomerna är det dock samtidigt rätt att inte genomföra det femte jobbskatteavdraget nu med tanke på omvärldsoron, utan de vill hellre se investeringar och, om läget förvärras, tillfälliga bidrag till kommunsektorn så att de inte behöver avskeda för att möta balanskravet.

Och redan i dag finns det behov av ytterligare stimulanser för att få ned den höga arbetslösheten, som tillväxtfrämjande infrastrukturinvesteringar.

"Vi rekommenderar en mer offensiv finanspolitik. Om man ska genomföra det femte jobbskatteavdraget är det bättre att göra det tidigare än i slutet av mandatperioden då det kan vara för sent", sade Magnus Alvesson, ekonom på Swedbank på pressträffen.

Arbetslösheten väntas sjunka från 7,5 procent i år till 7,2 procent nästa år och 6,9 procent 2013.

Under första halvåret har arbetslösheten sjunkit långsammare än Swedbank prognostiserat, men detta beror på att arbetsutbudet ökat som en effekt av regeringens politik. Samtidigt har löneökningstakten varit lägre än väntat under första halvåret och Swedbank ser inga risker för att "missmatchning" på arbetsmarknaden ska leda till ökad löneglidning.

Magnus Alvesson förespråkade att arbetsmarknadens parter ska sikta på kortare avtal för att ha större flexibilitet i dagens oroliga ekonomiska situation.

Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad till 2,00 procent i slutet av 2011 och sedan höja till 2,75 procent i slutet av 2012 och 3,00 i december 2013.

"Vår bild är att de ligger stilla hela hösten, bland annat har hotet från inflationsförväntningarna försvunnit", sade Cecilia Hermansson. Erfarenheterna från 2008 visar hur sårbart landet är för en sviktande extern efterfrågan och därför är bedömningen att Riksbanken som en säkerhetsåtgärd avvaktar under resten av 2011.

Hon konstaterade att de svenska hushållens ekonomiska situation är fortsatt sårbar och många är högt belånade. En försämrad internationell konjunktur och ökad arbetslöshet skulle kunna leda till sjunkande bostadspriser, med minskad privatkonsumtion som följd.

"Den höga skuldnivån kan därmed bli en väsentlig konjunkturrisk om det ekonomiska läget förvärras", skriver Swedbank i rapporten.