Det sade Swedbanks

chefekonom Cecilia Hermansson vid en pressträff på torsdagen. Hon tycker att det är dags att inleda en diskussion om hur globala tillgångspriser ska påverka inflationsmålspolitiken.

"Det är dags att

tillsätta en utredning, läget har ändrats mycket Giavazzi/Mishin-rapporten", sade Cecilia Hermansson.

Hon konstaterade att

Riksbanken visserligen bedriver en flexibel inflationsmålspolitik, som innebär att den också tar hänsyn till den ekonomiska aktiviteten, men efterlyser tydligare besked om hur Riksbanken tänker på detta område.

Cecilia Hermansson

upprepade också att Riksbankens reporäntebana är ett exempel på transparens som har gått för långt, och hon frågar sig hur Riksbanken skulle göra i ett läge där prognoserna argumenterar för att reporäntan borde föras ned till noll.

Utvecklingen på senare

tid visar också att marknadsaktörer i stort sett ignorerar Riksbankens reporäntebana, vilket bland annat illustrerades av att marknadsaktörer omedelbart började prisa in nya räntesänkningar efter Riksbankens räntesänkning i december, trots att Riskbankens räntebana pekade mot att styrräntan skulle ligga kvar på 2 procent.

"Jag tror inte att

det finns något förtroende för reporäntebanan på marknaden", sade Cecilia Hermansson. Hon befarar vidare att det faktum att Riksbanken i allt högre grad förlitar sig på ekonomiska modeller gör att banken förlorar sin penningpolitiska "fingerspitzgefühl". Genom att fokusera på modeller styrs penningpolitiken i alltför hög grad av matematik.

Cecilia Hermansson

vill att Riksbanken skaffar sig mer kompetens inom ekonomisk historia, mer förståelse för kopplingen mellan den finansiella och den reala ekonomin.

Vidare tycker hon

att det behövs större förståelse för arbetsmarknaden i Riksbanksdirektionen samt mer insikter i ekonomisk psykologi. Cecilia Hermansson sade vidare att hon hoppas kunna medverka till att sätta igång en doktorandkurs i ämnet ekonomisk psykologi.

NYHETBYRÅN DIREKT