Utlåningen för bostadsändamål uppgick sammanlagt till 2.015 miljarder kronor i slutet av december, en ökning med 8,5 procent jämfört med samma månad föregående år. Det är den lägsta tillväxttakten så långt tillbaka som det finns jämförbara uppgifter, december 2002.

Det visar Riksbankens finansmarknadsstatistik, som publiceras av SCB.

Bolånetaket har därmed fått den avsedda effekten. Det bekräftas också av 60 procent av mäklarna i en ny undersökning från Mäklarsamfundet. Där bekräftas att fler än tidigare får avslag på sina låneansökningar och det tar längre tid att sälja bostäder. De som redan äger sin bostad har nu fått ett ännu större försprång på bostadsmarknaden, konstaterar Mäklarsamfundet.

Enligt det lånetak som trädde i kraft den 1 oktober 2010 får nya bolån inte överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Topplånet, som tidigare oftast utgjorde mellanskillnaden mellan bottenlånet och upp till den procentandel som ska läggas i handpenning gick därmed i graven.

Bankerna aviserade tidigt att den som ändå behövde ta ytterligare lån utöver de 85 procenten kan erbjudas ett så kallat blancolån. Men det erbjudandet verkar ännu inte ha fått fäste hos svenskarna.

Istället är det vanligaste sättet att finansiera de 15 procenten man inte längre får låna av banken med bostaden som säkerhet att låna av föräldrar, som i sin tur belånar sitt hus, visar undersökningen från Mäklarsamfundet, där det också konstateras att långt ifrån alla har föräldrar eller släkt som har möjlighet att rycka in som pengakran.

Även de allt högre räntorna är en källa till att lånekarusellen nu har tappat fart. I december uppgick bolåneräntorna på nya avtal i genomsnitt tilol 3,42 procent, jämfört med 3,13 procent månaden före.

Den totala utlåningen till hushållen från bankerna ökar visserligen, med även dem i en lägre tillväxttakt än tidigare. I december var tillväxttakten på finansinstitutens totala utlåning 7,8 procent, jämfört med 8,4 procent föregående månad.