Hanza Holding är på väg till börsen. Bolaget grundades 2008 av bland andra Erik Stenfors och Sten Dybeck som båda var med om att starta den redan börsnoterade branschkollegan Note. Sten Dybeck har sedan dess lämnat ordförandeposten i Hanza men kvarstår som ägare i bolaget. Erik Stenfors är däremot i högsta grad kvar i bolaget, närmare bestämt som vd.

Branscherfarenheten finns således i Hanza som specialiserar sig på helhetslösningar där bolaget hjälper kunderna med hela tillverkningskedjan från tillverkning av delarna till slutmontering, tester och logistik.

Kunder som redan har lagt ut tillverkning på kontrakt men som över tid blivit sittande med en onödigt komplicerade, utdragna och kostsamma tillverkningskedjor kan få hjälp av Hanza att rationalisera och effektivisera dessa. Bland bolagets större kunder finns Atlas Copco, Ericsson, ABB och Saab Defence.

Hanza har sedan starten vuxit genom att köpa upp verksamheter med lönsamhetsproblem och vända dessa. Idag har bolaget anläggningar i Sverige, Finland, Estland, Polen, Slovakien och Kina. Tanken har redan från början varit att all volymtillverkning ska ske utanför Sverige medan service och utveckling sker på hemmaplan. Det är en omställning som de svenska konkurrenterna tvingats göra de senaste åren.

Hanza är indelat i två huvuddivisioner efter tillverkningsteknologi: Mekanik och Elektronik. Den sistnämnda består av kretskortsteknologi och kablageteknologi medan den förra består av plåtteknologi och maskinbearbetningsteknologi. Utöver de båda divisionerna särredovisar Hanza den del av koncernen som är hänförlig till affärsutveckling och förvärv som ett separat segment.

Hanza skriver i sin årsredovisning för 2013 att bolaget i och med förvärvet av kabeltillverkaren Alfaram i februari i fjol avslutat den första fasen i affärsplanen som syftade till att skapa en global koncern med fyra grundläggande tillverkningsteknologier. Nästa steg var utvecklingen av erbjudandet mot tillverkningslösningar.

Förvärv kommer dock även fortsättningsvis att vara en viktig del i arbetet att bredda Hanza både geografiskt och till nya teknologier. Framöver kommer dock fokus att flyttas från turn-aroundprocesser till utvinnande av synergier.

De bolag som Hanza köper kommer helt enkelt inte längre att vara krisbolag utan lönsamma företag. För det krävs stärkta finansiella muskler och en aktie som vid behov kan användas som förvärvsvaluta.

I samband med börsnoteringen genomför Hanza en nyemission som kommer att tillföra bolaget 22 Mkr. Totalt är det 758 000 aktier som erbjuds till allmänheten för 29 kronor styck. Hela Hanza värderas i erbjudandet till 188 Mkr.

Hanza omsatte i fjol 1 035 Mkr vilket var knappt 8 procent mer än året innan. Rörelsemarginalen landade på -0,5 procent men räknat bara på de operativa enheterna var den 2,9 procent.

I det första kvartalet i år visade Hanza en tillväxt på knappt 1,5 procent och en operativ rörelsemarginal på 2,2 procent. Turn-aroundarbetena i de förvärvade bolagen rör sig framåt och samtliga enheter ökade sin lönsamhet under första kvartalet i år. Rörelsekostnaderna var i första kvartalet i år 6 Mkr lägre än för ett år sedan till följd av genomförda effektiviseringar.

På sista radengör dock Hanza förluster, både för fjolåret och för första kvartalet i år. Fjolåret slutade på -23,5 Mkr och första kvartalet i år på -4 Mkr (ändå en förbättring med drygt 5 Mkr från året innan). Det första kvartalet i år har också tyngts av extrakostnader på 1,7 Mkr för noteringsprocessen.

Kontraktstillverkare har en hård tillvaro med pressad lönsamhet även i goda tider. Stora fasta kostnader innebär också en stor känslighet för konjunktursvängningar. De rena volymtillverkarna är mest känsliga och att se till att kundlistan består av bolag vars efterfrågan ligger olika i konjunkturcykeln är ett grundläggande sätt att minska riskerna i verksamheten.

Att söka sig högre upp i värdekedjan och närmare kunderna är ett ytterligare sätt att både stärka marginalerna och att minska konjunkturkänsligheten. Dit strävar Hanza liksom bland andra blivande börskollegan Partnertech.

Det sistnämnda bolaget har dock de senaste åren haft svårt att få upp rörelsemarginalen över 2 procentsstrecket. Samma sak gäller även Note. Hela branschen har haft det tufft sedan finanskrisen och något större lyft i efterfrågan har inte noterats ännu.

Med ett börsvärde på 188 Mkr kommer Hanza att bli aningen mindre än Note som ligger på cirka 225 Mkr medan Partnertech värderas till 320 Mkr. Omsättningsmässigt är Hanza aningen större än Note men Note har bättre lönsamhet. Partnertech omsätter ungefär dubbelt så mycket som Hanza.

Både Partnertech och Note kan skryta med svarta siffror på sista raden, även om rörelsemarginalerna är lövtunna, 1,4 procent för Partnertech i fjol och 1,0 procent för Note. Hanzas starka kort är tillväxten. Medan Partnertech sedan finanskrisen harvat sidledes och Note gått kräftgång har Hanza ökat från runt en halv miljard till en miljard i omsättning.

Tillväxten i fjol var som sagt 8 procent och året dessförinnan 8,5 procent. Det gör Hanza till ett intressant alternativ i branschen.

Finansiellt har bolaget klarat sig hittills utan att be aktieägarna om mer pengar och även verksamheten ännu inte riktigt bär sig så är kassaflödena positiva. Lönsamheten rör sig också åt rätt håll för bolaget. Värt att ha i åtanke är också att Hanza-aktien inte kommer att bli den mest likvida vilket höjer risken.

Den notoriskt låga lönsamheten i branschen gör oss lite skeptiska till kontraktaktstillverkare, men för den som är intresserad av att investera i branschen framstår Hanza som ett intressant alternativ.