Stockholmsbörsens OMXS30-index hade vid klockan 16.20 gått ned med 3 procent på fredagen. Dagens nedgång gjorde att startpunkten för börsen vid årsskiftet passerades nedåt och att börsen nu står på minus hittills i år.

De tyngsta fallen stod stod bankerna och de konjunkturkänsliga verkstadsaktierna för med nedgångar kring eller mer än 3 procent. Här fanns Volvo, Trelleborg, Sandvik, Atlas Copco och SKF.

En mängd blandade orsakerna finns till nedgången:

Den viktigaste faktorn bakom börsraset är det branta fallet i det regionala inköpschefsindexet för Philadelphia-regionen, populärt benämnt Philly-fed. Det sjönk i maj till -5,8, vilket var en bra bit under förväntningarna om en siffra på hyggliga 10,0. Det var första gången sedan perioden augusti-september i fjol som indexet hamnade under nollstrecket och som några säkert minns så var det här två riktigt usla månader på börsen.

Dessutom sjönk den ledande indikatorn, en annan populär indikator hos placerare, ner till -0,1 i april och bekräftar bilden av en amerikansk ekonomi som gått in i en betydligt lugnare fas. Att dessutom nyanmälda arbetssökande tog ett mindre skutt uppåt och landade på 370 000 var ännu en nyhet som drog humöret åt det negativa.

Situationen är ju dessutom extra känslig för negativa nyheter på grund av den fortsatta turbulens i EMU-området.

Att kreditvärderingsinstitutet Fitch sänkte det grekiska kreditbetyget från B- till CCC borde väl egentligen betraktas som en icke-nyhet mot bakgrund av allt som skett. Men när Fitch dessutom lassar på med att världens stora banker måste dra in 556 miljarder dollar i nytt kapital för att klara Basel III-reglerna, alternativt banta balansräkningarna med det tiodubbla, så är det säkert ännu några stycken som väljer att kasta in investeringshandduken.

Kreditvätrderingsföretaget Moody's har sänkt betyget för 16 spanska banker. De tre största bankerna, Banco Santander, BBVA och La Caixa fick sina betyg sänkta till A3 från Aa3.

Situationen för Spanien blir också allt mer prekär då landet enligt de nya BNP-siffrorna hade en negativ tillväxt på -0,3 procent under årets första kvartal. En spansk emission av obligationer med löptider på tre respektive fyra år rönte dessutom svagt intresse från placerare med effekten att räntorna steg ytterligare några snäpp.

Risken för att krisen i Spanien och Italien ska dras ännu djupare ner i kristräsket är också den främsta anledningen till att konomisk-politiska potentater allt mer högljutt kräver kraftfulla åtgärder av EMU-ledarna för att hantera den situation som uppstått efter det grekiska valet.

IMF-chefen Christine Lagarde sa igår i ett tal att ett grekiskt eurouträde är en av de åtgärder som måste övervägas även om kostnaderna för ett grekiskt EMU-utträde sannolikt blir mycket höga.

I väntan på att EMU-politikerna tar tag i den heta potatisen lär börshumöret fortsätta att vara extra känsligt för andra typer av negativa nyheter. Helgens G8-möte borde därmed ha en enda punkt på agendan - hur ska ett grekiskt EMU-utträde hanteras för att ge minsta möjliga skadeverkning på finansmarknaderna? Om den den frågan kan hanteras på ett hyggligt sätt blir de realekonomiska effekterna närmast försumbara för alla utom grekerna själva.

Vi noterar att flykten till trygga placeringar fortsätter och att den svenska femårsräntan snart kan ha sjunkit under 1,0 procent. Nu ligger den på 1,05 procent. Det är en utveckling som föreföll helt osannolik för bara några år sedan och snarast skulle ha förknippats med reglerade räntor under krigstid.