Samtidigt som de unga vuxna  är ekonomiskt medvetna och riktigt sparsamma bor 27 procent av alla mellan 18-29 år fortfarande kvar i föräldrarhemmet, visar en en undersökning från Nordea.

"Det är inte förvånande att så många unga bor kvar hemma. Det kan vara svårt att hitta ett eget boende. Stötestenen är att bygga bostäder till dem. Det är inget som ungdomarna själva kan lösa utan en fråga för våra politiker", skriver Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson.

Trots den svåra bostadssituationen är det förvånande få som bor i andra hand, vilket kan bero på att man inte vill bo under osäkra villkor utan hellre väntar på en mer permanent lösning. Ibland kan det behövas en förälder som kan stötta ett köp av en bostadsrättslägenhet, och det är naturligtvis inte alls självklart. Effekten blir att man inte flyttar hemifrån förrän man själv har inkomster och kan få bostadslån.

Behovet av en bättre ekonomi står högt upp på listan bland ungas ekonomiska prioriteringar. En majoritet av de unga vuxna har kommit igång med ett sparande, även om merparten inte hunnit spara ihop några större belopp.

"Det är ungefär lika många som inte har ett sparande som har högst 10 000 kronor sparade. Det är naturligtvis inte bra, även om det inte är så överraskande. De unga som har ett större sparande har troligtvis haft givmilda far- och morföräldrar, samt egna föräldrar som sparat till dem. De med lågt eller inget sparande vill jag uppmuntra till att försöka förbättra detta", uppmanar Ingela Gabrielsson.

Tvärtemot de unga vuxnas situation visar dock en rapport från SBAB att den generella utvecklingen för hushållens ekonomi har varit god hittills i år, vilket gjort att fler än någonsin tidigare har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. En viktig faktor som bidragit till den starkare ekonomin är att två av tre personer i Sverige bor i ett hus eller bostadsrätt.

Ungefär 85 procent av de svenska hushållens skulder är relaterade till bostaden och räntorna på bolånen är, och har under flera år varit, historiskt låga. Det har i sin tur gjort att boendekostnaden har sjunkit för många.

En annan anledning till att svenskarna nu har mer pengar över i plånboken är att regeringen sänkt skatterna för dem som arbetar via de så kallade jobbskatteavdragen. Det kan för många handla om en extra tusenlapp varje månad.

Även om löneökningstakten sedan mitten av 90-talet har varit betydligt lägre än tidigare, så har det ingen större betydelse för hushållen. Inflationen har nämligen sjunkit ännu mer vilket lett till en betydande förbättring av löntagarnas villkor och köpkraft.