På fredagen går det officiella startskottet för den amerikanska julhandeln i och med "Black Friday", som infaller dagen efter Thanskgiving. Själva namnet  kommer sig av att det här är helgen när butikerna ska börja vända från röda till svarta siffror i resultaträkningarna.

I år är den här helgen extra viktig eftersom den amerikanska konsumenten är en av ljuspunkterna i den globala ekonomin. Förhoppningen är att de ska hålla konsumtionshjulen rullande och bidra till att försäljningen i detaljhandeln studsar upp efter ett svagt oktober.

För en hyggligt stark start på julhandeln talar att sysselsättningen fortsatt uppåt under hösten. Under den senaste tremånadersperioden har antalet sysselsatta ökat med lite drygt en halv miljon personer samtidigt som arbetslösheten halkat under åtta procent.

Dessutom har humöret bland hushållen, som de mäts i olika indikatorer, stigit till de högsta nivåerna sedan inledning av 2008.

Ett rejält stöd till stigande hushållsförtroende har kommit från stadigt sjunkande räntekostnader för boendet, som fått en extra skjuts nedåt sedan den amerikanska centralbanken lanserade sitt program för köp av bostadsobligationer (QE3). Räntekostnaderna är numera de lägsta i modern tid och den genomsnittliga räntan vid kontraktskrivning ligger på 3,55 procent, sett över alla löptider. 

Lägre räntekostnader har dessutom bidragit till att bostadsmarknaden väckts till liv och att såväl försäljning som bostadspriser stigit under hösten. Prisuppgången hittills i år börjar närma sig fem procent.

Ett ytterligare stöd till en stark detaljhandelsutveckling kan också komma från en rekyl uppåt efter orkanen Sandy som slog till i slutet av oktober. Återuppbyggnadsarbetet har numera tagit fart och givetvis måste en hel del hushållsvaror ersättas. Det här är dock en effekt som inte är direkt förknippad med julhandeln men numera räknar med att återuppbyggnadsarbetet efter orkanen ska ge en extra tillväxtstimulans på omkring 240 miljarder dollar.

Den stora risken är i sin tur att hushållen blir allt försiktigare i takt med att det "fiskala stupet" (eller "fiscal cliff") som riskerar att ge betydande skattehöjningar närmar sig. Hittills går det dock inte att spåra någon större effekt på hushållens beteende med hänsyn till den risken. Nu finns dessutom försiktiga signaler om att politikerna ska kunna komma överens om en lösning som lindrar effekterna av tidigare överenskommelser som annars skulle skicka ner USA i en ny recession, enligt beräkningar från kongressens budgetkontor.

Sammantaget är förhoppningen att julhandeln ska få en hygglig start. Det kan i sin tur bidra till att riskaptiten på finansmarknaderna håller i sig ännu en tid.