Fondspararna är oftast villiga att betala extra för aktiv förvaltning. Men alldeles för många fonder tar betalt för aktiv förvaltning när de i själva verket förvaltas passivt. Placera.nu har hittat de värsta indexsmygarna bland de utländska fonderna. De svenska indexsmygarna har vi redovisat i en annan artikel. Läs den här.

Vi har analyserat de drygt 1 400 aktiefonderna på den svenska marknaden inom kategorier som är väl definierade och jämförbara, och som har funnits i mer än fem år. De flesta påstås vara aktivt förvaltade och tar ut en avgift på cirka 1,5 procent i genomsnitt. Men många är i själva verket passiva.

De brukar kallas för indexsmygare och det är ett otyg. Många fondsparare betalar ovetandes höga förvaltningsavgifter för något de inte får. Spararna skulle lika gärna kunna välja billiga indexfonder istället.

Placera.nu har analyserat fonderna för att hitta de värsta indexsmygarna. Vi har beräknat ett indexsmygar-index för dem. Det är baserat på deras aktiva risk under både de senaste tre och fem åren i förhållande till MSCI:s index för respektive fondkategori. Sedan har vi satt den aktiva risken i relation till förvaltningsavgiften.

Indexet visar hur stor del av förvaltningsavgiften som går till den del av avkastningen som kommer från aktiv förvaltning och hur stor del som går till den del som utvecklas som index. Ju högre värde, desto större indexsmygare.

Man kan alltid diskutera hur liten aktiv risk en fond ska ha för att inte klassas som indexsmygare. De aktiefonder som vi har undersökt, drygt 1 400, har i genomsnitt en aktiv risk på cirka 6,7, men det varierar mellan 0,14 och 31.

Vi har identifierat cirka 225 fonder med ett aktiv risk under fyra. Av dem har 150 en avgift som ligger över 1 procent. Av dem är cirka 120 fonder från utländska bolag. Se separat artikel om de svenska fonderna här.

På samma sätt som bland de svenska fonderna är även utländska storbanker överrepresenterade när det kommer till indexsmygare. Den franska storbanken BNP Paribas har flest fonder med på listan, 19 stycken, följd av den holländska banken ING med 13 fonder och den schweiziska storbanken, UBS, med elva fonder.

De flesta av de utländska fonderna säljs inte aktivt i Sverige, varför vi har valt att bara ta med de 17 som finns på Avanzas plattform, se tabell.

Med ett indexsmygarindex på nästan 1,8 procent är Nordea Kina näst största indexsmygare. Fondens aktiva risk ligger på knappt 4 procent, vilket betyder att cirka 96 procent av avkastningen kommer från hur index utvecklas och inte från den aktiva förvaltningen. Det motsvarar nästan 1,8 procentenheter av förvaltningsarvodet på 1,86 procent.

Högst indexsmygarindex har Parvest Equity Latin America C som nu mer ingår i BNP Paribas. Avgiften ligger på 1,75 procent samtidigt som den aktiva risken bara uppgår till 3 procent. Fondens indexsmygar-index uppgår till 1,7.

Det engelska försäkringsbolaget, Aviva, finns på andraplatsen med sin globala tillväxtmarknadsfond Aviva Investors Emerging Markets Equities B USD. Den kostar 1,7 procent per år men har bara en aktiv risk på knappt 4. Det ger ett indexsmygar-index på nästan 1,65. 

På plats tre har vi en Belgisk problembank, Dexia med sin globala tillväxtmarknadsfond. Dexia Equities L Emerging Markets C Acc har lägst aktiv risk av alla på listan, 1,4 procent. Det betyder att 98,6 procent av avkastningen beror på hur index har utvecklats och endast 1,4 procent på fondens aktiva förvaltning.

En slutsats placera.nu gör efter genomgången av både svenska och utländska bolag är att storbankerna säljer mer på sitt namn än sin aktiva förvaltning. De förväntar sig att kunderna känner sig trygga med namnet, vilket de kan ta extra bra betalt för. Att sedan fonderna i hög utsträckning inte lever upp till det banken marknadsför dem som är underordnat. Kunderna byter inte fonder för det.