Just nu på tisdagen sitter riksbanksdirektionens ledamöter och vänder och vrider på frågan om reporäntan behöver sänkas ytterligare. Vi vet redan att två av ledamöterna, Lars E O Svensson och Karolina Ekholm, med stor sannolikhet argumenterar för en sådan linje.

Det krävs dock att antingen Stefan Ingves, med sin utslagsröst, eller minst två andra direktionsledamöter röstar för en räntesänkning för att den ska bli verklighet.

Det finns gott om argument för att räntan ska sänkas från nuvarande 1,5 procent.

Inflationen är i utgångsläget mycket låg, 1,5 procent i maj, och hur man än räknar är det svårt att få till en inflation som kommer att stiga mot målet på två procent. Snarare är trenden den motsatta och inflationen kan mycket väl komma att falla ytterligare.

Konjunkturindikatorerna har visserligen stabiliserats, men på låga nivåer, och utsikterna för konjunkturutvecklingen framöver är högst osäkra. Då kan en så kallad "säkerhetssänkning" av räntan mycket väl vara på sin plats, inte minst som det också finns en underliggande oro för vad som ska hända på finansmarknaderna framöver.

Dessutom har den svenska kronan klarat sig väl i den finansiella turbulensen och skulle Riksbanken inte sänka finns risk för att trenden med en starkare krona tar förnyad fart. Det skulle trycka ner priserna ytterligare, genom billigare import, samt försvaga den svenska exportindustrins konkurrenskraft i ett känsligt läge.

De främsta motargumenten har tidigare varit hushållens stora benägenhet att ta nya lån med risk för bubblor på en bostadsmarknad med ständigt stigande priser. Men hushållsutlåningen har dämpats påtagligt under det senaste året samtidigt som bostadspriserna stabiliserats eller till och med sjunkit något.

Att fortsätta lyfta fram dessa faktorer mot en räntesänkning är därför högst tveksamt. Det blir en argumentation som dessutom i allt högre grad tenderar att styras av ledamöternas känslor och personliga värderingar snarare än av fakta. Det vore en mycket olycklig utveckling som på sikt riskerar att underminera Riksbankens trovärdighet.

Man bör också ha i åtanke att den inflationsutveckling som vi haft under de senaste månaderna förutsågs av Riksbanken i den senaste inflationsrapporten och därför inte, ur deras horisont, är något tungt argument för en räntesänkning. Någon ny räntesänkning låg ju inte i deras prognoser förra gången.

På räntemarknaden diskonterar man nu med 64 procents sannolikhet att det blir en räntesänkning imorgon. Men talar man direkt med bedömare så är de flesta påfallande osäkra och räknar snarare med att räntan ska ligga still.

Vi själva är också högst osäkra eftersom ledamöternas personliga värderingarna fått allt större plats i räntespelet och flertalet ledamöter tycks obenägna att sänka räntan ytterligare. Så det är med mycket stor tvekan som vi lägger vår röst på att räntan faktiskt sänks imorgon. På längre sikt är vi betydligt mer övertygade om att nästa steg på räntetrappan är nedåt.