Indikatorer på senare tid pekar mot en inbromsning i återhämtningstakten i världsekonomin som är något mer uttalad än vad som tidigare väntats. Mot denna bakgrund, och enligt OECD:s kortsiktiga prognosmodell, så kan tillväxten i G7-ekonomierna bromsa in till en beräknad årstakt på cirka 1,5 procent under andra halvåret.

Det skriver OECD i en interimsprognos på torsdagen.

OECD konstaterar att det samtidigt finns en stor osäkerhet om utsikterna givet en kombination av svagheter och styrkor.

På nedsidan finns att privatkonsumtionen kan bli mer återhållen genom ytterligare justeringar hos hushållen för de förluster i balansräkningarna som skett under recessionen och som respons till utvecklingen på bostadsmarknaden, om huspriserna skulle vika av ytterligare.

Osäkerhet om arbetslösheten kan också hämma den privata konsumtionen. Dessutom kan en svag ekonomi och osäkerheten i spåren av statsskuldskrisen negativt påverka det finansiella systemet och tillväxten i den privata efterfrågan genom skadliga återkopplingsmekanismer.

På uppsidan finns att de komponenter som driver ekonomin under cykliska upp- och nedgångar, som privata investeringar, redan ligger på mycket låga nivåer i förhållande till BNP. Detta, tillsammans med robusta företagsvinster, kan indikera att investeringarna sannolikt inte kommer att försvagas ytterligare kommande månader.

Lagren ligger också nära önskvärda nivåer, vilket antyder att en förnyad lagergenomgång inte är sannolik på kort sikt. Till detta kan läggas att de generella finansiella förhållandena, även om olika marknader gått i olika riktning, i OECD-länderna har stabiliserats, även om vissa indikatorer ger fog för försiktighet, inklusive kostnaderna för att försäkra sig mot default, som förblir hög för vissa banker. Samtidigt är tillväxten fortsatt robust i stora tillväxtekonomier, skriver OECD.

Vad gäller inflationen har de övergripande måtten stigit något i de flesta större OECD-ekonomier på grund av stigande råvarupriser och, i en del länder, prisnivåjusteringar i spåren av höjda indirekta skatter. Men icke desto mindre har den underliggande inflationstakten fortsatt att dämpas, om än relativt långsamt, givet den stora andelen ledig kapacitet som kvarstår på arbets- och produktmarknaderna.

OECD skriver att det ännu inte är klart huruvida förlusten av momentum i återhämtningen är temporär, i ljuset av de risker på upp- och nedsidan som kan observeras, eller om det signalerar större underliggande svagheter i privat efterfrågan i en tid då policystödet dras bort.

Om den pågående inbromsningen är temporär, så bör den lämpliga policyresponsen vara att senarelägga borttagandet av det penningpolitiska stödet några månader, men behålla den planerade budgetkonsolideringen för att ta itu med icke uthålliga finanspolitiska positioner. De automatiska stabilisatorerna bör då tillåtas att arbeta obehindrat runt den planerade konsolideringsvägen.

Om å andra sidan inbromsningen återspeglar mer ihållande krafter som håller tillbaka aktiviteten, så kan ytterligare penningpolitisk stimulans komma att vara rättfärdigat i form av kvantitativa lättnader och åtagande om styrräntor nära noll under en lång tid. Där statsfinanserna så tillåter, så kan planerade konsolideringsåtgärder senareläggas, skriver OECD.

Ytterligare en tung konjunkturrapport kom in på torsdagen, och det var den europeiska centralbankens syn på Europas ekonomi. Återhämtningen i Europa väntas fortsätta, om än i dämpad takt, samtidigt som pristrycket antas förbli återhållet.

Det skriver ECB, i sin månadsrapport, som offentliggjordes på torsdagen. Rapporten presenteras en vecka efter ECB-rådets möte och upprepar som brukligt argumentationen från förra veckans presskonferens.

ECB konstaterar att den nuvarande räntenivån fortsatt är lämplig.

Tillväxten var stark under andra kvartalet jämfört med första, med stöd av fortsatt global tillväxt men också delvis återspeglande temporära inhemska faktorer. Data och barometrar på senare tid har generellt bekräftat förväntningarna om en dämpning under andra halvåret, både globalt och i euroområdet. De fortsätter trots det, medan osäkerheten består, att indikera ett positivt underliggande momentum i återhämtningen i euroområdet.

Pågående tillväxt på global nivå och dess inverkan på efterfrågan för export från euroområdet, tillsammans med en ackommoderande penningpolitisk hållning och de stabiliserande åtgärder som vidtagits, bör fortsätta att ge stöd åt euroområdets ekonomi.

"Men återhämtningen i aktiviteten förväntas dämpas av processen av justerade balansräkningar i varierande sektorer och utsikterna för arbetsmarknaden", skriver ECB.

ECB spår att den reala BNP-tillväxten i euroområdet uppgår till mellan 1,4 procent och 1,8 procent i år och mellan 0,5 procent och 2,3 procent år 2011. Prognosen för i år har höjts på grund av starkare än väntad uppgång i tillväxten andra kvartalet och bättre utveckling under sommaren, medan prognosen för 2011 höjts på grund av carry-over effekter.

ECB anser att riskerna mot tillväxten ligger svagt på nedsidan, med fortsatt osäkerhet. Å ena sidan kan den globala handeln fortsätta att utvecklas starkare än väntat och ge stöd åt exporten, å andra sidan kvarstår oro för förnyade spänningar på finansmarknaderna och viss osäkerhet om tillväxtutsikterna i de utvecklade länderna och på global nivå. Till detta kan läggas nedåtrisker relaterade till en förnyad uppgång i olje- och råvarupriserna, protektionism och ett oordnat upplösande av globala obalanser.

Vad gäller inflationen skriver ECB att nedgången i augusti sannolikt återspeglar baseffekter på energiområdet. Senare under året väntas HIKP-inflationen stiga något och samtidigt visa en viss volatilitet. Mer framåtblickande väntas inflationen under 2011 förbli dämpad totalt sett, gynnad av ett lågt inhemskt pristryck. Inflationsförväntningarna på medellång till lång sikt förblir stabilt förankrade i linje med prisstabilitetsmålet.

ECB spår att det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) stiger med mellan 1,5 procent och 1,7 procent i år och mellan 1,2 procent och 2,2 procent år 2011. Jämfört med prognoserna i juni har intervallen höjts något, till stor del beroende på högre råvarupriser.

Riskerna mot inflationen bedöms ligga något på uppsidan. De relaterar, i synnerhet, till utvecklingen i energi- och råvarupriser (borträknat olja). Dessutom kan ökningar i indirekta skatter och administrerade priser bli större än väntat, på grund av behovet av budgetkonsolidering kommande år. Samtidigt är riskerna för de inhemska priserna och kostnadsutvecklingen återhållna.

Vad gäller den monetära utvecklingen konstaterar ECB att den dämpade utvecklingen i penningmängds- och lånetillväxten fortsätter att stödja bedömningen att den underliggande utvecklingen i monetära expansion är dämpad och att inflationstrycket på medellång sikt är återhållet.

ECB framhåller också att varje positiv utveckling i statsfinanserna som kan komma att uppstå på grund av en mer gynnsam makroekonomisk miljö bör användas till att göra snabbare framsteg i budgetkonsolideringen. Samtidigt bör ytterligare åtgärder vidtas, i länder med sådana behov, för att möta de konsolideringsåtaganden som gjorts.

ECB-rådet beslutade vid det senaste mötet också att fortsätta med refioperationerna med fast ränta och full tilldelning till och med 18 januari, och att genomföra tremånadersrepor i oktober, november och december med full tilldelning där räntan följer snitträntan i refioperationerna under refinansieringsperioden.

ECB konstaterar också att den nuvarande penningpolitiska hållningen förblir ackommoderande och att icke-standardåtgärderna är temporära och fullt förenliga med ECB:s mandat.