Gårdagens skörd av inköpschefsindex var i de allra flesta fall stora besvikelser. Det amerikanska ISM-indexet landade på låga 50,9 och det fick börserna på fall. Den svenska börsen föll med 2,5 procent och gav oss därmed en mycket svag start på augusti.
Några har pekat på att gårdagens inköpschefsindex trots allt handlar om osäkra sommarsiffror som därför inte ska övertolkas, och till viss del kan det kanske ligga en del i den kritiken. Samtidigt är det bara att konstatera att det rör sig om breda nedgångar där indexen i de allra flesta fall inte lyckades nå förväntningarna. Undantaget är Kina där inköpschefsindex med ett värde på 50,9 lyckades slå lågt ställda förväntningar.
En annan hygglig ljuspunkt var Tyskland där indexet visserligen backade rejält men trots allt med ett värde på 52,0 lyckades hålla sig hyggligt inom tillväxtregionen.
För svenskt vidkommande var siffrorna minst sagt knackiga. Inköpschefsindex landade på 50,1, vilket var en bra bit under förväntningarna på 51,8 och dessutom den lägsta indexnivån sedan återhämtningen inleddes under försommaren 2009.
Indexet har därmed backat med närmare 10 enheter sedan april i år. Observera att det här rör sig om säsongsrensade siffror och att indexet i juli i fjol nådde en topp på 64,2. Tittar man på råsiffrorna så är fallet än mer dramatiskt och utan säsongrensning landade inköpschefsindex på 45,8.
Sett till utvecklingen för enskilda komponenter så är det troliga scenariot att vi får räkna med ännu sämre siffror framöver. Orderingången på både hemma- och exportmarknad backade rejält och indexet över orderstocken sjönk under 50-strecket för första gången på drygt två år.
Det som skulle kunna tala för att siffrorna påverkats av att det rör sig om en sommarmånad är att företagen trots allt planerar omfattande produktionsökningar och dessutom fortsätter att nyanställa. Just produktionsplanerna brukar å andra sidan vara det sista som viker när konjunkturen försvagas.
Ett annat intressant fenomen i gårdagens statistikskörd är att indexen för råvarutunga ekonomier backade mest av alla. I Sydafrika noterades det största månadsfallet sedan serien startade 1999 och indexet landade på närmast skrämmande låga 44,2.
En likartad utveckling kan noteras för Australien där indexet backade från 52,9 i juni till 43,4 i juli. Föga förvånande så lät den australiensiska centralbanken ränta ligga still på 4,75 procent, bland annat med hänvisning till osäkerhet kring den globala tillväxten.
Det börjar dessutom så sakteligen gå upp för analytiker och andra marknadsintressenter att det amerikanska lyftet av skuldtaket visserligen är positivt i det korta perspektivet men att de omfattande sparkrav som följde på beslutet också innebär ytterligare press nedåt på en redan svag konjunktur. Och det i en ekonomi där penningpolitiken, med räntor nära nollstrecket, i princip har nått vägs ände.
Nu ställs hoppet framför allt till att länder som Kina och Tyskland ska lyckas hålla tillväxten uppe på en hygglig nivå. Dessutom blir fredagens amerikanska sysselsättningssiffror högintressanta eftersom en starkare arbetsmarknad är något av det sista hoppet för den amerikanska ekonomin.
Det som dessutom skulle kunna hjälpa den globala ekonomin vore fortsatt sjunkande råvarupriser , så ur den aspekten var det faktiskt välkommet med svaga siffror från Australien och Sydafrika.