En av veckans mest intressanta händelser i ett större perspektiv var SAS vinstvarning. Inte så mycket att SAS har problem, som att vi nu tydligt ser riskerna i den senaste tidens boom för preferensaktier.

Söktjänstföretaget Eniros finanser var långt ifrån kassaskåpssäkra när bolaget sommaren 2012 gav ut en preferensaktie för att stärka balansräkningen.Sedan dess har läget i företaget förbättrats avsevärt och för den som köpte preferensaktier för 400 kronor stycket har det varit en bra affär.

Preferensaktien i Eniro har aldrig handlats under teckningskursen och i dagsläget står den 27 procent högre än samma teckningskurs. Lägg därtill åtta stycken kvartalsvisa utdelningar efter emissionen, den senaste på 12 kronor så sent som i slutet av förra månaden.

Det har varit en bra affär. Men exemplet SAS visar att risken är högre i preferensaktier än vad folk i gemen kanske tror. Som Placera påpekat är vi långt ifrån övertygade om att flygbolaget hade nått en uthållig lönsamhet men trots det var suget efter dess preferensaktier stort när de emitterades i mars

Efter SAS vinstvarning i veckan, som visade att analytikerna ligger alldeles för högt i sina helårsprognoser på bolaget, så har inte bara bolagets stamaktie fallit kraftigt utan även preferensaktien. I skrivande stund handlas den så kallade preffen i 475 kronor, 5 procent under emissionskursen.

Den årligautdelningen ska uppgå till 50 kronor per preferensaktie, motsvarande 10 procent av teckningskursen. Med dagens kurs är såeledes motsvarande halva årets utdelning utraderad. Den som valde preferensaktien som ett utdelningssäkert alternativ har med andra ord anledning att fundera på hur bra det var.

Jämfört med stamaktien har det i alla fall varit ett hyggligt alternativ. SAS stamaktie har hittills under veckan backat 11 procent, nästan dubbelt så mycket jämfört med preferensaktien.

Vän av ordning påpekar dock att kursnedgången vi hittills sett i preferensaktien speglar en ökad oro för att väntade utdelningar går upp i rök. Stärks den oron lär nedgången fortsätta. Utdelningen är trots allt den nästan enda attraktionen i en prefensaktie.

Det finns dock större kursförlorare under veckan. Nordic Mines sticker ut med en nedgång på 43 procent till 4 öre. För den återkommande Placeraläsaren bör det dock inte komma som någon överraskning eftersom nedgången kan spåras till den pågående nyemissionen.

Likväl är det tråkigt för den som inte hade koll på emissionen med monsterutspädningen och köpte aktien dubbelt så dyrt, på 8 öre, tidigare i veckan. Trots att rätterna redan var avskiljda.

Ungefär i samma härad föll Xanos aktie. Men här har ägarna desto mindre anledning att sura. Förutom en utdelning 4 kronor så delar Xano ut dotterbolaget Ages.

En äkta kursförlorare var Hemtex som backade nära 10 procent på sin kvartalsrapport. En stor del av nedgången kunde härledas till en minst sagt svårmotiverad uppgång inför rapporten men Placeras Per Ericsson känner ingen brådska att kasta sig in i aktien efter nedgången.

Däremot tycker han att bildelskedjan Mekonomen är mer intressant. Kvartalsrapporten tidigare i veckan visade både högre omsättning och lönsamhet än vad analytikerna hade räknat med.

Veckans solklara vinnare var naturligtvis Readsoft efter att Lexmark lagt bud på bolaget. Lexmark erbjuder 40,05 kronor per aktie vilket var 118 procent över slutkursen för en vecka sedan.

Teknikkonsulten ÅF steg 7 procent i veckan på en stark kvartalsrapport och Placeras Lars Frick tyckte att aktien var köpvärd även efter kvartalsrapporten.

Bland storbolagen var det Boliden som stod för veckans svalaste kvartalsrapport. Resultatet var en tredjedel av vad gruvbolaget presterade samma kvartal i fjol och 44 procent lägre än förhandstipsen.

Att aktien klarade sig från större en nedgång än nära 7 procent handlar om att det svaga resultatet primärt förklarades med lägre metallhalter i de stora gruvorna. Icke desto mindre hade en vinstvarning varit på sin plats.

Kinneviks B-aktie steg nära 5 procent under veckan efter att portföljbolaget Zalando rapporterat en högre försäljningstillväxt än väntat. Fortfarande är dock mycket höljt i dunkel kring utvecklingen i Zalando och när bolaget ska göra vinst är fortfarande en öppen fråga.

Klicka här för att se listan över veckans vinnare och förlorare på Stockholmsbörsen.

På en högre nivå var det fastighetsbolagen som utmärkte sig med uppgång i branschindex på 3,9 procent. Programvarubolagens branschindex steg lite mer men rensat för budet på Readsoft hade det kanske inte varit något att skriva hem om.

Och på den högsta nivån, makronivån, konstaterade Placeras makroexpert Pekka Kääntä att låg inflation definitivt håller på att bli ett globalt fenomen. Det öppnar för stimulanser i såväl Kina som Europa, samt håller tillbaka kommande räntehöjningar i USA.

Så länge deflationshotet inte kommer krypande igen och så länge tillväxten inte kollapsar totalt i Kina, kan det vara en gynnsam miljö för aktier.

Den snart sagt enda ekonomin som inte verkar vara intresserad av att hålla nere räntan är Ryssland. Men så är ju inte omvärldens förtroende på topp efter president Putins agerande, och brist på agerande, i Ukraina.

Av de senaste rapporterna att döma ser i alla fall den ryska björnen ut att gå segrande ur den geopolitiska striden. Den ukrainska ledningen är villig att förhandla med separatisterna. Ur ett cyniskt marknadsperspektiv kan det innebära lägre riskpremie på finansmarknaden.

Den samlade veckoomsättningen på börsen uppgick vid 14-tiden till 59 miljarder kronor, att jämföra med totalt 61 miljarder kronor under förra veckan.  Börsens breda OMXSPI-index gick ned marginellt.

På storbolagens lista, som vi betraktar som en hygglig illustratör av det proffesionella agerandet, så steg 46 aktier under veckan medan 38 sjönk.   

Under veckan publicerade Placera analyser av följande bolag: MTG, Rezidor, Hemtex, Nobia, ÅF, Electragruppen och Mekonomen.

Mest läsat artiklar var "Miljardrabatten de flesta inte känner till", "Stor uppsida i teknikkonsult" samt "Blod och bakterier bland tisdagens vinnare".

Veckans börsuttryck är "Sell in May and go away. Don't come back until St Leger's day".

Det anrika hästloppet St Leger avgörs normalt i september. Så har det varit ända sedan starten 1776. Det finns faktiskt visst historiskt stöd för teorin att den som gör en ren betainvestering (investerar i börsindex) i september och kliver av i maj – och upprepar mönstret år efter år – får en högre avkastning över tiden jämfört med den som hela tiden är investerad.

Men, och det är ett viktigt men, det är när man mäter över lång tid. Det finns ingenting som säger att det mönstret måste upprepa sig i år. Och det exkluderar courtage.