Att ha ägt sin bostadsrätt under de senaste åren har varit en riktigt bra affär. Värdeutvecklingen på bostädsrätterna i Sverige har i genomsnitt täckt upp för alla andra bokostnader, så som ökad bolåneränta eller ökade hyror. Det visar en rapport från Fastighetsbyrån, där man har analyserat bostädernas värdeutveckling jämfört med kostnadsutvecklingen.

Prisutvecklingen på bostäder jämförs med boendekostnaderna, som beräknas utifrån full belåning, och rörlig bolåneränta minus skattereduktionen. Dessutom har man lagt till ett antal schablonvärden för övriga driftskostnader, så som hyra, elavgift, reparationer med mera.

I 13 av 21 svenska residensstäder överstiger prisökningen på bostaden alla kostnader de senaste fem åren. I dessa 13 städer innebär det alltså att ett ägande av den egna bostadsrätten gett högre "intäkter" än utgifter.

En bostadsrätt i Järfälla norr om Stockholm, som ses som en mediankommun för bostadsrätter, har stigit med inte mindre än 40 procent på fem år.

Från utgångspriset på 941 000 kronor så innebär det en prisökning på 376 000 kronor. Under samma period har alla boendekostnader för bostadsrättsägaren, så som hyra, räntekostnader och annat uppgått till 335 000 kronor.

Prisökningen har alltså varit högre än de sammanlagda kostnaderna och detta kan på ett sätt ses som en boendeintäkt på 41 000 kronor, eller cirka 670 kronor i månaden.

"Det kan låta lite provocerande att tala om en boendeintäkt. Men om man köpte en bostad för fem år sedan och säljer idag så har prisökningen i många fall varit större än de sammanlagda kostnaderna för boendet", säger Lars-Erik Nykvist, vd på Fastighetsbyrån.

Han fortsätter:

"Man kan alltså säga att man fått betalt för att bo. Men i realiteten tar de flesta aldrig ut den vinsten, utan lägger in den i nästa boende", säger Nykvist.

I undersökningen har man dock inte räknat med skatten på den kapitalvinst som uppstått vid försäljningarna, vilket skulle ge ett sämre nettoutslag.

"Då försämras kalkylen givetvis. Men det är så oerhört många som skjuter upp vinsten fortfarande", säger Lars-Erik Nykvist.

Om bostadsrättsägarna är vinnare så är villaägarna dessvärre förlorare. Av 21 svenska residensstäder så är det bara i sju städer som villaägarna får ett positivt netto i kalkylen. Fastighetsbyrån exemplifierar med en villa i skånska Skurup, där nettot blir minus 181 000 kronor på fem år eller 3 000 kronor i månaden.

"Även om villaägarna inte betalar hyror som bostadsrättsägarna gör så är driftskostnaderna så mycket större, vilket gör villaägarna till förlorare. Sådant som uppvärmning, reparationskostnader, kommunal fastighetsavgift och annat kostar mycket", förklarar Lars Erik Nykvist.

Vad gäller utvecklingen framöver så kan inte heller bostadsrättsägarna räkna med att i fortsättningen få "betalt för att bo". En avmattning på marknaden syns redan och det lär inte gå att räkna med så stora prisökningar som varit de senaste åren igen.

Till saken hör också att det numera kostar att skjuta upp reavinstsskatten, 0,5 procent per år, vilket ytterligare försämrar kalkylerna för bostadsförsäljarna.