Förra veckan blev stökig på finansmarknaderna. Den svenska börsen inledde visserligen veckan hyggligt men sedan blev det nedgångar på bred front. Även på räntemarknaden var det oroligt när många åter sökte sig till tryggare placeringar.  Räntenedgången har dessutom accentuerats ytterligare nu på morgonen och den svenska tioårsräntan har åter halkat ner under 1,8 procent.

Oron på finansmarknaden drevs på av flera olika skäl. Initialt var det besvikelsen över att den amerikanska centralbanken inte tycks stå beredd med ytterligare kvantitativa stimulanser som fick börserna att falla.

I Europa drevs nedgången ytterligare av oro efter en misslyckad spansk emission av statsobligationer och något sämre tyska konjunktursignaler. Noterbart är också att arbetslösheten inom EMU-området steg till 10,8 procent i februari. Den högsta arbetslöshetsnivån på närmare 15 år.

Tisdagens börsfall drivs i sin tur av fredagens amerikanska sysselsättningssiffror för mars. Antalet sysselsatta personer steg visserligen med 120 000 personer men många tycks ha hängt upp sig på sysselsättningsökningen hamnade under symboliskt viktiga 200 000 personer.

Dessutom oroas man av att sysselsättningsökningarna i början av året kan ha överskattat den verkliga utvecklingen. Vintermånaderna var ovanligt milda i stora delar av USA och många verksamheter som annars går på lågvarv under den kalla säsongen har kunnat hålla aktiviteten och därmed sysselsättningen uppe. Dessutom har vårarbeten startat ovanligt tidigt i år. Det är faktorer som kan ha drivit upp sysselsättningsökningarna i början av året och bidra till att det blir lite sämre siffror framöver.

Att arbetslösheten sjönk till 8,2 procent i mars har också tolkats negativt eftersom huvuddelen av arbetslöshetsnedgången förklaras av ett minskat utbud av arbetskraft. Men svag arbetsmarknad lär också bidra till att frågan om nya kvantitativa lättnader från centralbankshåll åter kommer att aktualiseras.

Tisdag

Den här veckan har också startat lite surt på makrosidan med svaga svenska siffror över industriproduktion och orderingång i februari. Orderingången till industrin sjönk med 5,5 procent medan produktionen minskade med 5,2 procent. Bägge siffrorna hamnade klart under marknadens förväntningar. SCB gör dock en poäng av att skattningarna är osäkra och att mycket tyder på att den kraftiga nedgången är tillfällig.

Onsdag

Onsdagens höjdpunkt är "Beige book" från den amerikanska centralbanken. Det är en sammanställning av den ekonomiska situationen i de olika centralbanksdistrikten. Förhoppningsvis kan de bekräfta att tillväxten fortsätter och samtidigt sprida lite ljus över hur den milda vintern kan ha påverkat aktiviteten och vad det betyder för utvecklingen framöver.

Torsdag

På tisdagsmorgonen har SEB publicerat sin boprisindikator som steg till den högsta nivån på tio månader. Mot bakgrund av detta blir det extra intressant att få ta del av husprisutvecklingen för  mars som kommer på torsdag.

Ett stort utbud av hus till försäljning kan fortsätta att pressa priserna nedåt medan ökad optimism bland hushållen kan verka åt andra hållet. Dessutom kommer inflationssiffrorna för mars och det här är två mycket viktiga siffror för Riksbanken när de laddar för nästkommande veckas räntebeslut.

På torsdag ska dessutom Italien ut och pröva räntemarknaden när man säljer obligationer. Med den spanska emissionen i färskt minne lär det här bli en händelse som följs av många på finansmarknaderna.

Fredag

Fredagen viker vi i princip helt åt den kinesiska ekonomin. Oron har stigit rejält över hur Kina ska lyckas med sin mjuklandning av ekonomin. Den ekonomiska statistiken har generellt sett varit något svagare än väntat under senare tid och i måndags visade det sig att inflationen i mars tog ett skutt uppåt och landade på 3,6 procent.

På fredagen kommer Kina-siffror över detaljhandel och industriproduktion i mars samt de mycket viktiga BNP-siffrorna för årets första kvartal. Räkna med att det kan bli stora rörelser på såväl börs som råvarumarknader om det blir några större avvikelser från konsensusbilden.