Regeringen har beslutat att införa så kallade riktåldrar för pension. Det innebär höjd pensionsålder och görs för att säkra att de flesta ska få en pension på omkring 70 procent av den lön de har när de slutar jobba.

- Med det nya systemet säkras pensionerna på den nivå som var meningen när det nya pensionssystemet infördes på 1990-talet. Endast 14 procent har än så länge koll på vad riktålder är och vad det får för effekt, men kortfattat innebär det tusenlappar mer i pension och att vi får förbereda oss på att jobba längre än till 65 år, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.

Vid oförändrad pensionsålder skulle istället pensionsnivåerna sjunka successivt i takt med att vi lever allt längre, eftersom pensionen då ska räcka fler år. Den som idag är 40 år skulle få under 60 procent av sin slutlön i pension och den som är 30 år bara drygt 50 procent.

Yngre planerar att jobba längre

Det nya systemet med riktåldrar innebär att pensionsåldern höjs utifrån medellivslängd per årskull. År 2026, när systemet införs, kommer pensionsåldern troligen vara 67 år, medan de som är 30 år idag kommer att gå i pension när de är omkring 70 år. Och allt fler unga verkar nu ställa in sig på ett längre arbetsliv. Majoriteten anser fortfarande att 65 år eller yngre är en rimlig pensionsålder, men många är samtidigt beredda på att jobba längre än så. 61 procent av 18-34-åringarna planerar att gå i pension efter 65 år, jämfört med 37 procent av 50-65-åringarna.1

Många uppger att de behöver högre pension än de kommer få

Medan allt fler verkar acceptera ett längre arbetsliv är det fortfarande många som anser att pensionssystemet ger för låga pensioner. 74 procent tycker att en rimlig pensionsnivå är över 70 procent av slutlönen. Det är en högre nivå än vad pensionssystemet kommer att ge, även med införandet av riktåldrar och höjd pensionsålder.

40 procent uppger också att de behöver en inkomst på minst 20 000 kronor per månad efter skatt om man var pensionär idag. Det motsvarar en pension från en lön som ligger ganska högt över medianlönen 20192.Av undersökningen framgår att 60-70 procent av de med en lön upp till 33 000 kronor per månad inte förväntas få den pension de uppger att de skulle behöva om de var pensionär.

- Jag förstår om 70 procent av lönen i pension kan kännas lite, men det är en klar förbättring jämfört med tidigare och den nivå man får ställa in sig på. Behöver man mer än så är mitt råd att man antingen jobbar ännu lite längre eller kompletterar med ett eget sparande. Ju tidigare man börjar spara, desto bättre. Man kan också påverka sin pensionärsekonomi genom att se över sina utgifter och i god tid börja anpassa dem för en lägre inkomst. Nödvändiga levnadskostnader för en pensionär utöver boende ligger på omkring 6 000-7 000 kronor per månad och person, säger Madelén Falkenhäll.

För mer information:                                                         

Arturo Arques, privatekonom, tfn 072-242 99 62                                                                              www.swedbank.se/arturosblogg

Madelén Falkenhäll, senioranalytiker, tfn 076-790 16 38                                                            www.swedbank.se/privatekonomi

Mattias Elander Forsgren, presskommunikatör, tfn 073-843 32 66  www.swedbank.se/framtid

1 Från Swedbanks och sparbankernas pensionsundersökning som genomfördes i januari 2021. 3 044 personer i åldrarna 18-65 år deltog i undersökningen.

2 Pension på omkring 20 000 kronor per månad efter skatt får man har en lön på runt 40 000 kronor per månad före skatt. Medianlönen 2019 var runt 32 000 kronor per månad före skatt. Källa: Statistiska centralbyrån.