Att länder har haft negativ nominell ränta är i sig inget unikt, om än sällsynt, men i modern tid har det närmast enbart handlat om räntor under nollstrecket under mycket korta perioder och om pengar som parkerats under natten hos centralbanker. Den här gången handlar det om betydligt mer långsiktiga placerare som är beredda att betala för att få förmånen att placera pengar i vad som betraktas som säkra hamnar under osäkra tider.

Först ut i den här närmast exklusivt europeiska klubben var Schweiz som när man i våras såg sig tvingade att stoppa en fortsatt förstärkning av francen visavi euron tvingades till drastiska åtgärder. 

Ett tak sattes på hur högt den schweiziska francen kunde gå mot euron och centralbanken bestämde sig för att i princip trycka obegränsat med franc för att nå det målet. Det har dock inte hjälpt och aptiten från utländska placerare på schweiziska tillgångar har inte minskat utan snarare accelererat i takt med att osäkerheten kring den globala ekonomin växt.

Den 18 maj passerades den magiska gränsen då marknadsräntan på tvååriga statsobligationer sjönk under noll procent. Det hade visserligen skett vid ett tillfället tidigare den 9 januari i år men den gången sågs händelsen mest som lite kuriosa. Den här gången var det starten på en lång period av negativa räntor som inte ser ut att ta slut i första taget.

Den schweiziska tvåårsräntan ligger numera på -0,34 procent. Efterfrågan på obligationerna har alltså gjort dem så dyra att det inte går att räkna hem kupongräntan ens under hela löptiden. Investerarna betalar alltså för förmånen att äga en schweizisk statsobligation.

Nästa land på listan blev Danmark som visserligen haft en skakig ekonomi men där den fasta växelkursen mot euron bidragit till att pressa ner marknadsräntorna. Aptiten på relativt sett trygga danska placeringar bidrog därmed till att tvåårsräntan sjönk under noll procent den 1 juni. Efter månadsskiftet juni/juli har det varit branta nedgångar. I dagsläget ligger tvåårsräntan på -0,35 procent.

Det tredje landet på listan blev Tyskland där nollräntenivån passerades den 6 juli efter att tvåårsräntan länge legat och pendlat nära nollstrecket. Här är orsaken till räntenedgången givetvis jakten på trygga placeringar och Tyskland hamnar i den kategorin trots att landet i mångas ögon riskerar att behöva stå för mycket av det finansiella ansvaret när EMU-områdets skakiga finanser ska saneras.

Kampen om att bli fjärde land med nominella räntor som mer stadigvarande ligger under nollstrecket står mellan Holland och Finland där de tvååriga marknadsräntorna under onsdagen avslutade dagen på 0,00 procent. 

Även här är det trygghetsaspekten som spelar störst roll för nedgången och troligen hamnar det i hög grad om inhemska placerare som väljer att placera en allt större del av tillgångarna inom landets gränser även om avkastningen blir noll eller till och med negativ.

Bägge de sistnämnda länderna riskerar dock att bli omsprungna av Frankrike som idag satte en emission av statspapper på marknaden med en löptid till 2015 till en genomsnittsränta på 0,12 procent.  Ett Frankrike som i sin tur har problem med både en vacklande konjunktur och skakiga statsfinanser.

Att det här är helt absurda räntenivåer på lite längre sikt står nog bortom alla rimliga tvivel. Men just nu är trenden snarare att det blir fler än färre länder i nollränteklubben innan det vänder.  Placerarnas aptit på säkerhet når hela tiden nya nivåer och gränsen för vilka länder som kan betraktas som säkert vidgas dessutom.

Sverige framstår i sammanhanget som rena högräntelandet med en tvåårsränta som idag stigit till 0,79 procent. Här spökar givetvis det faktum att den svenska styrräntan fortsatt ligger på 1,50 procent men en del av efterfrågetrycket på svenska tillgångar pyser också ut genom att kronan stiger.

Noterbart är att förmiddagens spanska emission av statspapper blev något av ett misslyckande och att räntorna steg i förhållande till föregående emission. Obligationer med en löptid till 2014 fick en genomsnittsränta på 5,2 procent jämfört med 4,33 procent förra gången det begav sig.