I den kommande budgeten sänker regeringen och Sverigedemokraterna skatten på arbete och pensioner. Med skattelättnaderna hoppas regeringen få igång hushållens konsumtionsvilja och sparka igång svensk ekonomi. Det säger Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB.

"Jag tror regeringen har två mål med budgeten. Dels vinna valet, men också att man är genuint orolig för den svaga återhämtning som vi fortfarande har i svensk ekonomi", säger han, och fortsätter:

"För varje dag som går utan att det vänder växer problemen på exempelvis arbetsmarknaden."

Kostnaden för skattesänkningarna väntas landa på 21,4 mrd kr. Ett hushåll med en polis och en sjuksköterska väntas få betala 3500 kr mindre i skatt per år, och en pensionär 1800 kr per år.

Dessutom sänker regeringen skatten på el med 10 öre, och inför ett högkostnadsskydd på elpristoppar från och med november 2025 som gäller under hela nästa år. Högkostnadsskyddet gäller inte företag.

Risk för mer sparande

Att förutsäga hur hushållen kommer att reagera på ökade inkomster har dock visat sig svårt hittills.

"Vi ekonomer, riksbank och regeringen har tänkt fel. Vi har dragit slutsatsen att mer pengar i plånboken borde omvandlas till konsumtion, och underskattat viljan att spara", säger Robert Bergqvist.

De senaste årens kriser har stark påverkat hushållens köpkraft.

"Så länge man inte har framtidsoptimism kommer det heller inte gå från inkomst till konsumtion. Istället ökar risken för att det går från inkomst till sparande", säger ekonomen.

Klassisk valbudget

SEB:s prognos är att hushållens konsumtionsvilja kommer att vända under nästa år, men det finns en risk att skattesänkningarna inte når hela vägen fram.

Penning- och finanspolitik har begränsad effektivitet när det gäller att vända hushållens psykologi, menar Robert Bergqvist.

"Om du riktar stödet direkt till hushållen är risken stor att vi väljer att spara pengar. Egentligen ska du låta pengarna gå ut via andra vägar direkt i ekonomin", säger han, och föreslår som exempel satsningar på arbetsmarknadspolitik och stöd till kommuner och regioner.

Men med tanke på att det är valår nästa år är ekonomen inte överraskad att regeringen väljer att rikta stödet direkt mot hushållen.

Låg inflationsrisk

Även om målet med skattesänkningarna är att öka hushållens köpkraft tror Robert Bergqvist inte att det finns någon risk för att inflationen sticker iväg.

"Med tanke på att vi varit i en lågkonjunktur så länge, har vi en ekonomi som är underutnyttjad. Det gör att när efterfrågan förhoppningsvis nu kommer igång så har vi lediga resurser som kan motsvara den ökade efterfrågan", säger han.

När inflationen steg kraftigt under 2022-2023 var det till följd av stora stimulanser från regeringar i kombination med störningar på produktionssidan.

Det resulterade i problem att tillgodose efterfrågan, och det problemet har vi inte idag säger Robert Bergqvist.