Arcams friformsteknik är strået vassare än tillverkning genom gjutning, fräsning eller svarvning. Den är visserligen dyrare men har flera fördelar, inte minst när det gäller tillverkning av geometriskt komplicerade komponenter i dyrbara material. Vissa komponenter är helt enkelt omöjliga att tillverka utan friformstekniken som dessutom innebär att materialsvinnet kan reduceras till ett minimum.

Tekniken är relativt ny och har fram till nu främst används för framtagning av prototyper och tillverkning i korta serier. Men under de närmaste åren väntas tekniken i ökad utsträckning användas för volymtillverkning.

I Arcams fall är det i första hand bolagets befintliga kunder som uppskattat tekniken och som insett att den även lämpar sig för mer storskalig produktion. Konkurrenter saknas inte, men Arcams teknik har väckt uppmärksamhet och lett till forskningsbidrag från bl a Vinnova och EU.

Som så ofta är fallet med nya tekniska lösningar är tillämpningsområdena många och för ett ungt företag gäller det att redan från början bestämma sig för vilka kundgrupper som är mest intressanta. I dag säljs 60 procent av bolagets egenutvecklade EBM-teknik till slutkunder, 30 procent till universitet och 7 procent till underleverantörer. Bland slutkunderna har Arcam valt att prioritera tillverkare av ortopediska implantat och företag inom flygindustrin.

Arcams teknik, som utvecklas och förfinas i nära samarbete med bolagets kunder, lämpar sig väl för volymtillverkning av ortopediska implantat. De sju stora implantattillverkarna i världen, som står för drygt 70 procent av marknaden, använder idag egenutvecklad teknik för tillverkning av avancerade implantat, men utvärderar trots detta Arcams teknik.

Två av dessa har dessutom köpt system från Arcam. Bolagets största kund på implantatmarknaden är ett mindre företag, Lima, som serietillverkar höftleder, axelleder och ryggimplantat med Arcams maskiner. Uppskattningsvis tillverkas det 20 000 implantat årligen med bolagets teknik.

Tillväxtmöjligheterna på implantatmarknaden bedöms som mycket goda, men den riktigt stora potentialen för Arcam finns inom flygindustrin som av bränsleekonomiska skäl är på väg att ta fram flygplanskonstruktioner i nya, lättare, material. Här kommer Arcams teknik väl till pass och i somras fick bolaget sin största order hittills från en ledande tillverkare inom flygindustrin.

Ordern på totalt 30 Mkr gäller en inledande leverans av EBM-system för volymtillverkning av flygplanskomponenter och är strategiskt mycket viktig för Arcam. Ordern fick aktiekursen att skjuta i höjden med raketfart och innebär onekligen att bolaget kommit en bra bit närmare sitt mål att dubbla omsättningen till 200 Mkr och nå en marginal på 10 procent år 2015.

När fler och fler av Arcams kunder går över till volymtillverkning ökar samtidigt bolagets eftermarknadsaffär som idag står för ca 35 procent av omsättningen. De flesta kunder som köper Arcams system tecknar även serviceavtal och köper sitt metallpulver från bolaget.

I år har serviceaffären visserligen sackat något, bl a beroende på att Arcam inte tagit ut fullt pris på det titanpulver som används i tillverkningsprocessen. Detta för att nya system skall bli lättare att sälja och prissättningen kan på så sätt ses som ett led i bolagets marknadsföring.

Det är ingen tvekan om att friformstekniken har framtiden för sig och att trenden mot ökad volymtillverkning kan ge Arcams resultat en välbehövlig knuff uppåt. Värderingsmässigt är dock mycket av detta redan taget i aktiekursen.

Efter en svag inledning ser 2012 ut att bli ett hyggligt år för företaget. Detta främst tack vare ett exklusivitetsåtagande i samband med den stora flygordern, som ger en engångseffekt på 11 Mkr och därmed bär upp hela resultatet. Inklusive denna post bör vinsten landa runt 2:50 kr per aktie.

Om efterfrågan tar fart kan ett resultat på drygt 3 kr ligga inom räckhåll under nästa år, vilket ger höga p/e 23. Värderingen förutsätter att bolaget kan överträffa sina egna försäljningsmål, och kraftigt öka lönsamheten under de närmaste åren, vilket kan bli tufft i nuvarande konjunkturläge, speciellt som bolaget även har valutorna emot sig.

---

Den här artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Börsveckan i nummer 39 den 24 september. Är du intresserad av att prenumerera på Börsveckan, klicka här.