Konjunkturinstitutets (KI) färska barometerundersökning av läget i svensk ekonomi gav lite blandade signaler även om huvudbudskapet är att det fortsätter att gå knackigt. Barometerindikatorn, som är det samlade måttet över humöret bland hushåll och näringsliv, backade något i december och sjönk till 84,7. Det historiska snittet är normaliserat till 100.

Den positiva tolkningen av indikatorn är att det branta fallet från hösten ändå ser ut att ha avtagit och det finns också en del ljusglimtar.

En sådan ljusglimt är industrin där konfidensindikatorn visserligen backar något till 104,1 men att indikatorn ändå fortsätter att ligga över det historiska snittet måste betraktas som ett styrkebesked givet de tuffa förutsättningarna. Det som kan oroa är att orderingången åter börjat falla men orderböckerna är trots detta hyggligt fyllda. Industriföretagen fortsätter också att nyanställa, vilket är ett gott tecken.

Mer förvånande var ändå att byggföretagen också är på relativt hyggligt humör med en konfidensindikator på 101,7 i december. Samma nivå som föregående månad. Det gäller dock i huvudsak nuläget då byggföretagen är påfallande pessimistiska kring byggande framöver. Något de också varit tidigare men den här gången ser det värre ut eftersom orderböckerna ser ut att tömmas i en relativ rask takt, samtidigt som anbudspriserna sjunker. Vi på Placera tror att den negativa synen på framtiden i huvudsak beror på att bostadsbyggande väntas sjunka rejält under nästa år. Exempelvis tror Boverket att bostadsbyggande i princip kommer att halveras under nästa år. Från runt 60 000 bostäder 2022 till cirka 33 000 under 2023.

Även i övrigt är det mest dystra siffror i KI:s barometer. Konfidensindikatorn i tjänstesektorn stiger visserligen något men ligger ändå på låga 87,1. I detaljhandeln sjunker däremot, föga förvånande, konfidensindikatorn till 74,6.

Och som vi på Placera misstänkte så vände hushållshumöret återigen ner när elpriserna vände upp och Riksbanken återigen höjde räntan. Synen på egen ekonomi (mikroindex) ligger nu nära de rekorddeppiga nivåer som uppmättes i höstas. Däremot steg synen på svensk ekonomi (makroindex) något även om decembernivån på 78,0 inte är något av yvas över.

Vad kokar det här ner till gällande synen på svensk ekonomi framöver?

Konjunkturinstitutet levererade också årets sista prognos under onsdagsmorgonen.

2023 väntas bli ett dystert år och KI räknar med att BNP sjunker med 1,1 procent för att stiga med måttliga 1,3 procent under 2024. En lågkonjunktur på några år med andra ord. Tillväxten 2025 väntas bli +3,1 procent. Det är framför allt ett minskat bostadsbyggande och svagare hushållskonsumtion som håller nere tillväxten under nästa år. Hushållskonsumtionen ska dock inte behöva falla så mycket som konfidensindikatorn pekar på eftersom hushållen får elpriskompensation samt troligen andra stödåtgärder i nästkommande budget, enligt KI.

Saker som sticker ut en del i KI:s prognos är att de räknar med löneökningar på förhållandevis låga 3,5 procent under 2023. Om det blir utfallet kommer reallönerna, givet prognosen om en genomsnittlig KPI-inflation på 7,6 procent under 2023, att falla brant även under 2023. Det innebär, i alla fall enligt oss på Placera, en stor risk att hushållskonsumtionen faller mer än KI räknar med.

KI räknar också med att Riksbanken kommer att höja räntan en gång till i inledningen av 2023 men redan mot slutet av året kan banken tvingas byta fot och åter börja sänka. Bland annat för att inflationen faller tillbaka rejält under loppet av 2023. Så en räntetopp på 2,75 procent, enligt KI.

KI erkänner att osäkerheten kring bedömningarna är osedvanligt stor och vi på Placera kan bara hålla med. Det finns en uppenbar risk att det här inte är den sista nedrevidering av prognoserna som KI kommer att tvingas till.

Vi hoppas att vi har fel.