2022 har varit ett år med hög volatilitet och en riskaptit som periodvis nått nya bottennivåer. Det har skapat stora kapitalflöden in och ut från olika tillgångsklasser.
S&P Goldman Sachs Commodity Index är ett av de mest etablerade råvaruindexen och innehåller en bred flora av underliggande råvaror från vete, socker till naturgas, olja och guld. Årets uppgång landar på närmare 29 procent. Naturgas är inte överraskande den bäst presterande råvaran under 2022.
S&P Goldman Sachs Commodity Index
Enligt den amerikanska investmentbanken Bofa Securities är råvarutillgångar högst på listan över topplacering för andra året i rad mätt i US dollar.
Värt att notera är att batteriråvaran litium har en kraftig prisökning under året men är inte med i råvaruindex.
En annan vinnande strategi i år har varit att äga US dollar. Alla övriga tillgångsslag har negativ avkastning. Men det finns så klart vinnare inom varje tillgångsslag.
Det ser man tydligt inom tillgångsslaget aktier. Sedan årsskiftet har globala aktier backat med 20 procent mätt i US dollar. Men Istanbulbörsen har sett ett stort nettoinflöde av kapital vilket lyft index till oanade höjder. Delvis beroende på ett nyvaknande intresse från inhemska privatsparare som flytt till börsen när inflationen nått 80 procent. En enkel men fungerande inflationshedge.
Ryktet säger att ryskt kapital har flödat in på Istanbulbörsen tidigare i år, och under hösten har många globala investerare hittat tillbaka till turkiska aktier. Istanbulbörsen tar hem första platsen med en uppgång på 76 procent mätt i dollar.
Samtidigt hör Stockholmsbörsen till en av årets sämsta börser med en avkastning på minus 38 procent mätt i dollar.
De stora amerikanska teknikjättarna har lett USA-börserna söderut när investerarna nettosålt teknikjättarna i en allt snabbare takt.
De globala investerarna har nu den lägsta teknikexponeringen sedan 2006. Totalt har FAAMG-bolagen Facebook, Apple, Amazon, Microsoft och Google (Alphabet) tappat hissnande 3 600 miljarder dollar i börsvärde under 2022. Amazon sticker ut som det första bolaget i världen som tappat 1 000 miljarder dollar i börsvärde sedan toppen den 8 juli 2021.
Teknikjättarnas nedgång har gjort att det breda amerikanska aktieindexet S&P 500 index backat hela 16,2 procent. Särskilt påtagligt är det för den tillväxt- och tekniktunga Nasdaqbörsen som förlorat en tredjedel av det totala börsvärdet i år.
Det betydligt mindre tekniktunga Dow Jones index har klarat sig lindrigare med en nedgång på 9 procent under 2022. Oljejätten Chevron är bäst presterande aktie i Dow Jones index med en uppgång på 49 procent. Liknande avkastning men inverterad har mjukvarujätten Salesforce som är den sämsta aktien i Dow Jones index på minus 48 procent.
En annan intressant notering är att de noterade riskkapitalbolagen har haft det ovanligt tufft när riskaptiten och nettoflödet till aktierna sjunkit. I genomsnitt har halva börsvärdet utraderats sedan topp den 21 november i fjol.
Det blåser hårt när kapitalvindarna svänger. Nettoutflödet från Kina- och Hongkong-aktier har varit påtaglig fram till de två sista månaderna i år. Hongkongbörsens Hang Seng index föll den sista oktober till den lägsta nivån sedan 2009 – med andra ord lyckades man utradera 13 års avkastning.
Stockholmsbörsens usla facit i år mätt i US dollar har bitvis att göra med att dollarn stärkt med över 15 procent mot kronan. Men kronan är inte sämst i klassen. Den japanska yenen och turkiska liran har haft det ännu kämpigare.
Men tuffast har det ändå varit för kryptovalutan Bitcoin som tappat över 60 procent i värde mot US dollarn. Bitcoin ansågs före 2022 som en säker hamn med låg samvariation med både aktier och räntor – men facit blev något helt annat när nettoflödena vände håll.
Värdet på den totala kryptovalutamarknaden sjönk under året från 3 000 miljarder dollar till drygt 1 000 miljarder dollar.
Det går inte att runda inflationen och centralbankernas räntehöjningar när vi ser tillbaka på 2022.
USA nåddes av den högsta inflationen på 40 år och tyska producentpriser (PPI) nådde 100-årshögsta på 45,8 procent. En inflationsspiral vi sällan skådat och som satt i gång stora rörelser hos världens centralbanker.
Backar vi bandet och ser på Bofa Securites månatliga investerarenkät i december 2021 fanns det förväntningar på två mindre höjningar från den amerikansk centralbanken Fed under slutet på 2022. Budskapet från Riksbanken vid penningpolitiska beslutet den 10 februari var deras prognos att reporäntan först höjs under andra halvåret 2024, vilket var något tidigare än Riksbankens bedömning i november 2021.
Men ack så fel förväntningarna och prognoserna låg.
2022 har bjudit på den största ränteuppgången någonsin. Hittills i år har det varit 284 centralbankshöjningar, vilket är mer än en per börsdag.
Vi vet att de flesta tillgångsslag inte gynnas av stora och överraskande ränteuppgångar. Inte heller obligationer är inte ränteuppgångens bästa vän.
Avkastningen på den 30-åriga amerikanska statsobligationen har i år varit den sämsta på över ett sekel. Avkastningen landar i år på minus 35 procent.
Även brittiska statspapper hade en brutal motvind när nettoutflödena blev så stora att prissättningen kollapsade i spåren den brittiska minibudgeten i september.
Gå till Placera.se och läs fler artiklar
Vill du ha koll på vad som händer på fondmarknaden. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.
Följ mig gärna på Twitter
Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter, YouTube och Soundcloud
