Den svenska och flertalet europeiska börser rörde sig uppåt under veckan som gick. OMXSPI var upp med 1,8 procent och Stoxx600 med 1,4 procent. Däremot var det svagt ner i USA och S&P500 backade med 0,3 procent.  Den kinesiska börsen har fortsatt att tappa, mycket till följd av stigande geopolitiska spänningar med USA.

Att den amerikanska börsen gått lite trögare kan till stor del hänföras till att det är fortsatt oroligt på räntefronten. Ett flertal medlemmar i den amerikanska centralbankens räntekommitté har varit ute och flaggat för att behovet av räntehöjningar är fortsatt stort. Det har bidragit till fortsatt stigande ränteförväntningar och stigande räntor över hela räntekurvan. Den amerikanska tioårsräntan ligger nu på 3,82 procent. Den lite positiva twisten på det är att börsen inte riktigt reagerat lika negativ som tidigare på stigande räntor. Förhoppningsvis en trend som håller i sig och som i sin tur finner näring i en stigande konjunkturoptimism.

Den amerikanska dollarn har dessutom gått lite starka under senare tid samtidigt som den svenska kronan tappat en del av den förstärkning som skedde efter riksbanksbeskedet.

På tisdag publiceras de preliminära inköpschefsindexen för februari som blir en viktig värdemätare för om den konjunkturoptimism som fått lite fäste har någon reell substans i sig. Visserligen väntas inga höga utfall men även en mindre uppgång kan förstärka bilden av att den globala ekonomin ska kunna undvika en mer allvarlig nedgång under 2023. Det kan förstås också spä på börsoptimismen även om en sådan utveckling också lär öka trycket på centralbankerna att fortsätta höja räntorna.

Ur räntesynpunkt blir även måndagens penningpolitiska protokoll från Riksbanken intressant läsning, liksom motsvarande protokoll från Federal Reserve på onsdag. I det senare fallet tror vi ändå att tolkningen blir knepig eftersom tonen från centralbanksföreträdare ändrats till det tuffare hållet efter ett förhållandevis mjukt räntebesked.

Apropå centralbanker har Bank of Japan fått en ny centralbankschef, Ueda, som fråga ut i det japanska parlamentet under fredagen. Kommer han att hålla fast vid den ultralätta penningpolitiken eller har den nått vägs ände?

För svenskt vidkommande har vi bland annat Prosperas mätning av inflationsförväntningarna att se fram emot på tisdag men framför allt är det fredagen som blir högintressant. Då publicerar siffror över bostadsbyggande och Konjunkturinstitutet kommer ett med en ny barometer över tillståndet i svensk ekonomi. Siffror som vi på Placera bävar lite inför men som förhoppningsvis kan bli positiva överraskningar.   

Vi har dessutom fått de svenska inflationssiffrorna för januari under onsdagsmorgonen. Snabbkommentar nedan och en mer djuplodande kommentar följer under dagen.

Måndag

Det har kommit svenska inflationssiffror under morgonen. Både KPI- och KPIF-inflationen dämpades i januari. Framför allt till följd av sjunkande energipriser. Däremot fortsatt priserna exklusive energi att stiga och landade på höga 8,7 procent i januari jämfört med 8,4 procent i december. Inflationstrycket i svensk ekonomi fortsätter därmed att sprida sig och sätter Riksbanken under ytterligare press då deras egen prognos var att KPIF exklusive energi skulle sjunka till 8,2 procent.  

Tisdag

De preliminära inköpschefsindexen för februari rullas ut på bred front. Förväntningarna ligger på att indexen ska fortsätta den försiktiga uppgång som skett under senare tid och landa någonstans kring det närmast magiska 50-strecket. I alla fall i EMU-området medan det brittiska och amerikanska indexen väntas hamna en bit under detta. Försäljningen av bostäder väntas ha tickat upp i USA under inledningen av året.

Onsdag

Det tyska IFO-indexet, som är en betydligt mer bredbaserad undersökning än inköpschefsindex, väntas ha stigit en aning i februarimätningen. Framför allt hoppas vi på att framtidsförväntningarna fortsätter att stärkas. Den amerikanska centralbanken publicerar penningpolitiskt protokoll. Frågan är hur det ska tolkas eftersom tonen från centralbankshåll förändrats rejält sedan räntebeslutet. Troligtvis är tonen mjukare i protokollet än det varit från olika företrädare för banken sedan de starka arbetsmarknadssiffrorna i januari. Värt att hålla lite extra koll på är också mätningen av de svenska inflationsförväntningarna.

Torsdag

Uppdaterade inflationssiffror för EMU-området. Nu även med de försenade tyska inflationssiffrorna, vilket kan trycka upp utfallet en lite bit. Ska dock inte behöva ge några större marknadseffekter. Även uppdaterade BNP-siffror från USA.

Fredag

Stort fokus på den svenska ekonomin. Konjunkturinstitutet publicera en ny konjunkturbarometer och SCB publiceras siffror över bostadsbyggandet under fjärde kvartalet. Risken är att det blir svaga siffror på bägge håll och som sätter ytterligare krisstämpel på svensk ekonomi. Vi sätter dock visst hopp till att hushållshumöret ska ha stärkts en aning när energipriset hållit sig på mer rimliga nivåer och elstödet samtidigt varit på väg. Industrin kan också ha klarat sig hyggligt till följd av lite mer optimistiska tongångar i övriga världen.