Det har varit lite mer återhållsamt på de flesta av världens börser i samband med att rapportperioden tagit fart. Den svenska börsen backade med 1,2 procent under veckan som gick och S&P500 sjönk med 0,1 procent trots att knappt 80 procent av de rapporterande företagen slagit förväntningarna.
Stoxx600 steg med 0,4 procent medan MSCI Emerging Markets backade med 2,1 procent.
På räntemarknaden kan konstateras att marknadsräntorna rört sig uppåt inför den ström av penningpolitiska besked som levereras under de närmaste veckorna.
Riksbanken är först ut och levererar sitt besked på onsdag. Konsensusbilden är att Riksbanken höjer räntan med 50 punkter till 3,50 procent. Det finns dock analytiker som tror på såväl en större som en mindre räntehöjning än så och det har väl inte undvikit någon som regelmässigt följer Placeras makrotexter att vi ligger i det lägre spannet och hoppas på ingen eller en mindre höjning men tror att det kanske ändå blir 50 punkter.
Det sista som Riksbanken får ta del av innan räntebeskedet är producentpriserna för mars som väntas ha dämpats rejält. Dessutom tror vi att de fått viss förhandsinfo kring den Konjunkturbarometer som officiellt publiceras först på torsdag. Det vore till exempel intressant för Riksbanken att få veta om det finns tecken på att pristrycket i detaljhandeln i allmänhet och i dagligvaruhandeln i synnerhet visar några tecken på att avta.
För svenskt vidkommande har vi dessutom BNP-siffrorna för årets första kvartal att se fram emot på torsdag samt fredagens högintressanta detaljhandelssiffror för mars. Hur mycket konsumtion har pengarna räckt till denna månad?
En konjunkturbarometer för ENU-området publiceras också på torsdag men här är det nog mest intresse kring de inflationssiffror från bland annat Frankrike och Tyskland som kommer på fredag. Visserligen väntas den breda inflationen att fortsätta falla. Främst för att prisjämförelserna nu görs mot mars i fjol när priserna trycktes upp rejält i samban med Rysslands invasion av Ukraina. Däremot är det långt ifrån säkert att kärninflationen, där energi- och livsmedelspriser räknas av, också faller tillbaka. En viktig signal inför ECB:s besked i nästa vecka.
Från amerikanskt håll kommer bland annat BNP-siffrorna för första kvartalet (torsdag) samt viktiga inflationssiffror när PCE-deflatorn publiceras på fredag. Det är den Federal Reserve mest centrala inflationsmått och hur kärn-PCE utvecklas lär påverka det penningpolitiska besked som Fed lämnar den 3:e maj.
En genuin icke-favorit gör också comeback i veckan när den amerikanska kongressen ska börja debattera en höjning av skuldtaket mer seriöst. Det brukar förvisso lösa sig i slutänden men som den politiska situationen ser ut lär det bli en hel del krångel under resans gång. Så osvuret är bäst och det kan ändå bidra till viss ovälkommen rörelse på marknaden i takt med att det nuvarande taket, mer i praktiken, börjar närmar sig framåt sommaren.
Sedan är det förstås samtidigt en veritabel flod av företagsrapporter att absorbera.
Måndag
Det tyska IFO-indexet väntas visa på en marginell förbättring i aprilmätningen. Detaljerna kommer att vara intressant. Dels vilka sektorer som går bättre respektive sämre, dels vilka faktorer som bidrar till upp- respektive nedgång. Både urvalet och omfattningen av frågor är mycket bredare i IFO-undersökningen än i inköpschefsindexen.
Tisdag
Producentpriserna i Sverige väntas ha dämpats påtagligt i mars. Mycket av nedgången förklaras av att priserna nu börjar mätas mot mars i fjol när det var stora prisuppgångar på bland annat energi och en del råvaror efter Rysslands invasion av Ukraina. Det här är en siffra som riksbanksledningen hinner ta in i beräkning i samband med dagens penningpolitiska möte. Håll också koll på amerikanska bostadspriser.
Onsdag
Förstås fullt fokus på Riksbankens räntebesked. En stor majoritet av analytikerkåren räknar med att Riksbanken höjer räntan med 50 punkter. På räntemarknaden prissätts dock bara en höjning med 40 punkter vilket skulle indikera en 60 procents sannolikhet för en höjning med 50 punkter. Givet att Riksbanken rör sig i de vanliga räntestegen.
Torsdag
Svenska BNP-siffror för årets första kvartal. Ska man utgå från de BNP-indikatorer som publicerats för årets två första månader finns en viss chans för ett lågt, positivt utfall. Det kommer konjunkturbarometrar från både Sverige och EMU-området. För svensk del är vi mest intresserade av om industrin fortsätter att prestera hyggligt och om hushållshumöret fortsätter att förbättras. I det senare fallet från en mycket låg nivå. Dessutom om pristrycket i detaljhandeln ser ut att dämpas. Amerikanska BNP-siffror väntas visa på hygglig tillväxt under årets första kvartal. Något som kan ge Federal Reserve anledning att höja räntan i nästa vecka.
Fredag
Bank of Japan lämnar penningpolitiskt besked och med en inflation som numera rör sig klart över nollstrecket borde det kanske vara läge för en försiktig åtstramning. BoJ är dock påtagligt nervösa för vilka marknadsreaktioner det skulle kunna leda till. Högintressanta svenska detaljhandelssiffror. Inflationssiffror från bland annat Frankrike och Tyskland som ger vägledningen inför ECB-beskedet i nästa vecka (vilket sker 4 maj och inte den 2 maj som tyvärr angetts i tidigare texter). Håll också koll på den amerikanska prisdeflatorn för privat konsumtion. Det är Federal Reserves viktigaste inflationsmått och om kärninflationen inte dämpas mer påtagligt kan vi nog räkna hem en räntehöjning i nästa vecka.
