Eftersom skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs med inflationen skulle det blivit betydligt färre som skulle ha betalat statlig inkomstskatt nästa år, eftersom löneökningarna inte hängt med.

Förra året räknades skiktgränsen upp med 10,7 procent. I år hade höjningen alltså blivit ännu högre. Det är fortfarande färre som kommer att betala statlig inkomstskatt nästa år än förra året, trots den uteblivna höjningen, enligt regeringen.

Pausen kommer att betyda att de som tjänar mellan drygt 51 000 kronor och 57 000 kronor och trodde att de skulle slippa statlig inkomstskatt kommer att få mindre pengar i plånboken än väntat.

Det betyder också att de som tjänar mellan 51 000 och 57 000 kronor och som inte hade tjänat på löneväxla nästa år, nu faktiskt gör det, men bara ur ett skatteperspektiv. Detsamma gäller andra bruttolöneavdrag, något som Placera skrivit om tidigare i artikeln "Se upp för lönefällan". Tänk på att utifrån vad vi hittills vet, så kommer inte andra uppräkningar pausas, såsom till exempel inbetalningar till allmän pension, därför är det fortfarande närmare 60 000 kronor man bör tjäna för att löneväxling ska vara en bra idé.

Skattesänkningar blir det ändå, eftersom det kommer ännu ett jobbskatteavdrag som kommer att vara större än det man flaggat för tidigare, men det gäller främst låg- och medelinkomsttagare.

Inga siffror eller tabeller finns ännu inte att ta del av, men på regeringens presskonferens angav finansminister Elisabeth Svantesson att avdraget stiger upp till 38 600 kronor, och därefter ”ligger mer flackt”. Det kommer att handla om cirka 1 000 kronor i månaden i lägre skatt för medelinkomsttagare.

Förslagen ingår i höstbudgeten som presenteras i sin helhet den 20 september. Då kanske vi får veta om även försäkringar och pensioner som räknas upp med inflationen kommer att pausas.

Nu är frågan om man i framtiden kommer att utgå från ett löneindex i stället för inflationen när man bestämmer framtida skiktgränser.