Efter överraskande låga inflationsutfall i såväl EMU-området som i Norge och Danmark hade förhoppningarna stigit för att även de svenska inflationssiffrorna för september skulle hamna en bit under både konsensusprognoserna och Riksbankens egna prognoser. Så blev tyvärr inte fallet.  

Visserligen fortsätter inflationstakten även i Sverige att dämpas men utfallet för september blev ändå en besvikelse. Breda KPI landade visserligen på Riksbankens prognos på 6,5 procent. En nedgång från 7,5 procent i augusti men sen var det slut på de positiva nyheterna.

KPIF, där effekten av räntesatsförändringar räknas av och som är Riksbankens inflationsmål, sjönk till 4,0 procent. En bit över både Riksbankens och analytikernas prognos om en nedgång till 3,8 procent.

Och, kanske allvarligaste av allt, var att KPIF exklusive energi bara sjönk från 7,2 till 6,9 procent. Här var förhoppningarna, framför allt från Riksbankens sida, att det skulle ske en mer tydlig nedgång till 6,6 procent.  KPIF exklusive energi är ett något mer rättvisande mått på det underliggande pristrycket i svensk ekonomi. Det var framför allt varuinflationen som blev överraskande hög i september medan tjänstepriserna var mer i linje med Riksbankens förutsägelser.

Det är i stort sett bara sjunkande energipriser som bidrar till att inflationstalen ändå sjunker. Lite olycksbådande var det också att SCB kommenterade siffrorna mef att det just handlade om breda prisuppgångar.

Sammantaget betyder det här att sannolikheten stiger för att Riksbankens höjer räntan i samband med det penningpolitiska beskedet den 23 november. Nu får Riksbanken visserligen ytterligare ett inflationsutfall innan det beslutet ska tas men såväl Riksbankens som marknadens prognoser pekar mot att oktoberinflationen faktiskt kommer att bli något högre än septemberutfallet. Så även om det väntas en kraftig inflationsnedgång under årets två sista månader så talar det mesta för att Riksbanken drämmer till med en räntehöjning givet den i utgångsläget höga inflationen. Det kan också bli tal om att justera upp inflationsprognoserna för de kommande månaderna. Det är i alla fall de signaler som vi på Placera fått från delar av analytikerkollektivet.

Vi är dock övertygade om att Riksbankens i vilket fall som helst nöjer sig med en höjning med 25 punkter till 4,25. Dessutom kan det förstås komma fler dystra signaler kring svensk ekonomi innan det är dags för Riksbanken att skrida till verket som skulle kunna ändra bilden. Men det är förstås knappast något som vi går och hoppas på.

För den som går och hoppas på en starkare krona var inflationsutfallet för september däremot positivt. Den kronförstärkning som skett sedan Riksbanken aviserade köp av kronor för att valutasäkra delar av valutareserven har fortsatt sedan inflationssiffrorna publicerades.