Matpriser, hyreshöjningar och stigande oro gör att konsumtionen bromsar in. Riksbankens sänkningar räcker inte för att lyfta en ekonomi som fortfarande famlar efter fotfäste.
Idag, 12:02
Efter ett 2024 där inflationen metodiskt krympte tillbaka mot målet började många se kampen mot prisuppgångarna som vunnen. Men 2025 fick en skakig start. Redan i februari studsade KPIF oväntat upp till 2,9% – drivet av stigande priser på bland annat kakao, kaffe och apelsinjuice.
Matjättarnas marginaler hamnade i skottgluggen. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar riktade kritik mot vinsterna, och sociala medier fylldes av bojkottsuppmaningar.
Det fanns flera olika faktorer bakom prischocken: bland annat stigande råvarupriser, svag valuta och logistikstörningar.
Sedan dess har läget förbättrats. I april var inflationstakten 2,3% och låg kvar där i maj. Matpriserna har stabiliserats – och midsommarsillen gjorde ingen större reva i hushållsbudgeten.
Men inga framgångar utan bakslag. SCB:s snabbmått visar att KPIF tagit ett rejält skutt upp i juni och landar på 2,9%. Frågan är om det är ett tillfälligt hack i kurvan eller ett trendbrott.
“Siffran var ju väldigt hög, rätt mycket över både vår egen prognos, marknadens prognos och viktigast av allt – Riksbankens prognos”, säger Filip Andersson, chefsanalytiker på Danske Bank.
I en artikel på Placera varnar även ekonomer för att extremhettan i Europa kan komma att pressa upp matpriserna.
"Torka och översvämningar påverkar oundvikligen matpriserna. Det slår ut produktionskapacitet, det leder till dåliga skördar och gör inflationen betydligt mer volatil", säger Carl Nilsson, makroekonom på Swedbank, till Placera.
Hur mycket är dock svårt att säga.
Det ska även tilläggas att trots att inflationen kommit ner det senaste året upplever människor fortfarande att den är hög. I den senaste konjunkturbarometern svarade hushållen att inflationen är 16%. Det gör att många skjuter konsumtionen framför sig.
"Det finns en otrolig skillnad mellan den faktiska inflationen och den inflation som hushållen upplever sig känna av. Jag tror det speglar att priserna har stigit väldigt mycket de senaste åren. Och att prisutvecklingen är volatil", säger Carl Nilsson, ekonom på Swedbank och fortsätter:
"I början av året steg matpriserna skarpt. Den senaste tiden har oljepriset stigit snabbt och åker tillbaka igen. Det är en ganska oförutsägbar inflationsmiljö. Och resultatet är ganska tydligt, nämligen att hushållen håller väldigt hårt i plånböckerna."
Hur blir det då med räntan? I januari sänkte Riksbanken styrräntan från 2,5 till 2,25%. Därefter följde en avvaktande vår. Tullkaos i april och uppblossande amerikansk inflationsrisk fick centralbanken att vänta in mer data.
När det stod klart att effekterna på svensk inflation skulle bli begränsade – och att läget i Sverige var fortsatt svagt – kom beskedet: i juni sänktes räntan igen, till 2%. Riksbanken har även öppnat för fler sänkningar senare i år. Måndagens oväntat höga inflationssiffra minskar dock chansen för en sänkning redan i augusti. Troligt är att det blir en sänkning i september om junis inflationsutfall visar sig vara mestadels brus, bland annat ökat pris på utrikesresor.
För hyresgäster har boendekostnaderna fortsatt öka. Årets hyresförhandlingar landade i en snitthöjning på 4,8% – något lägre än 2024 års 5%, men fortfarande betydande. Totalt har hyresgästerna nu tre år av kraftiga höjningar bakom sig, vilket gröper ur hushållens köpkraft.
Som jämförelse var hyreshöjningarna under 2016 och 2017 så låga som 0,8%.
På bostadsmarknaden har priserna stått och stampat och omsättningen har varit låg. Det kan nog till stor del förklaras av försiktiga hushåll som inte vill fatta för stora beslut i en osäker tid. Under de senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna stigit 1,3% och priserna på villor har varit i princip oförändrade.
Frågan är om bostadsmarknaden kan få sig en skjuts av lägre ränta och lättade amorteringskrav som väntas träda i kraft nästa år.
En ljuspunkt i år är den svenska kronan. Efter flera svaga år har valutan stärkts under första halvåret och är nu starkast av de större valutorna. Det har dämpat importpriser och gjort semestern utomlands lite billigare. För inflationen är det ett välkommet stöd – särskilt för mat, kläder och drivmedel. Under sommaren har kronan dock försvagats något igen.
Löneutvecklingen har också blivit mer positiv för hushållen. Industrimärket landade på 3,4% första året och 3% andra året. I kombination med lägre inflationen innebär det att reallönerna ökar 2025, efter flera år av krympande köpkraft.
Men generellt är det ekonomiska läget dämpat och BNP-prognoserna pekar mot ett svagt år. Regeringen har reviderat ned sin BNP-prognos med 0,3 procentenheter till 1,9%.
Arbetslösheten låg i juni kvar på höga 8,6%. Hushållen håller fortsatt i slantarna – mycket på grund av osäkerheten i omvärlden.
Inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustrin ligger precis över 50-strecket – gränsen mellan tillväxt och tillbakagång. Det tyder på att industrin fortfarande står och stampar.
Tjänstesektorn visar däremot svagt positivt momentum, med ett PMI som stigit under juni. Det ger viss näring åt hoppet om en bredare återhämtning senare i år.
När finansminister Elisabeth Svantesson (M) summerade det ekonomiska läget i slutet av juni var budskapet dubbelt. Visst – geopolitiska risker, handelskonflikter och en svag omvärldsefterfrågan pressar Sveriges export och näringsliv. Men samtidigt har Sverige, enligt Svantesson, statsfinanser i världsklass – vilket ger handlingsutrymme om det skulle behövas.
Regeringen och SD har därutom öppnat för att utöka statsskulden för att bland annat finansiera ökade försvarsavgifter.
Regeringen hoppas nu på en vändning i konjunkturen under hösten – förutsatt att världsläget inte förvärras ytterligare.
Matpriser, hyreshöjningar och stigande oro gör att konsumtionen bromsar in. Riksbankens sänkningar räcker inte för att lyfta en ekonomi som fortfarande famlar efter fotfäste.
Idag, 12:02
Efter ett 2024 där inflationen metodiskt krympte tillbaka mot målet började många se kampen mot prisuppgångarna som vunnen. Men 2025 fick en skakig start. Redan i februari studsade KPIF oväntat upp till 2,9% – drivet av stigande priser på bland annat kakao, kaffe och apelsinjuice.
Matjättarnas marginaler hamnade i skottgluggen. Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar riktade kritik mot vinsterna, och sociala medier fylldes av bojkottsuppmaningar.
Det fanns flera olika faktorer bakom prischocken: bland annat stigande råvarupriser, svag valuta och logistikstörningar.
Sedan dess har läget förbättrats. I april var inflationstakten 2,3% och låg kvar där i maj. Matpriserna har stabiliserats – och midsommarsillen gjorde ingen större reva i hushållsbudgeten.
Men inga framgångar utan bakslag. SCB:s snabbmått visar att KPIF tagit ett rejält skutt upp i juni och landar på 2,9%. Frågan är om det är ett tillfälligt hack i kurvan eller ett trendbrott.
“Siffran var ju väldigt hög, rätt mycket över både vår egen prognos, marknadens prognos och viktigast av allt – Riksbankens prognos”, säger Filip Andersson, chefsanalytiker på Danske Bank.
I en artikel på Placera varnar även ekonomer för att extremhettan i Europa kan komma att pressa upp matpriserna.
"Torka och översvämningar påverkar oundvikligen matpriserna. Det slår ut produktionskapacitet, det leder till dåliga skördar och gör inflationen betydligt mer volatil", säger Carl Nilsson, makroekonom på Swedbank, till Placera.
Hur mycket är dock svårt att säga.
Det ska även tilläggas att trots att inflationen kommit ner det senaste året upplever människor fortfarande att den är hög. I den senaste konjunkturbarometern svarade hushållen att inflationen är 16%. Det gör att många skjuter konsumtionen framför sig.
"Det finns en otrolig skillnad mellan den faktiska inflationen och den inflation som hushållen upplever sig känna av. Jag tror det speglar att priserna har stigit väldigt mycket de senaste åren. Och att prisutvecklingen är volatil", säger Carl Nilsson, ekonom på Swedbank och fortsätter:
"I början av året steg matpriserna skarpt. Den senaste tiden har oljepriset stigit snabbt och åker tillbaka igen. Det är en ganska oförutsägbar inflationsmiljö. Och resultatet är ganska tydligt, nämligen att hushållen håller väldigt hårt i plånböckerna."
Hur blir det då med räntan? I januari sänkte Riksbanken styrräntan från 2,5 till 2,25%. Därefter följde en avvaktande vår. Tullkaos i april och uppblossande amerikansk inflationsrisk fick centralbanken att vänta in mer data.
När det stod klart att effekterna på svensk inflation skulle bli begränsade – och att läget i Sverige var fortsatt svagt – kom beskedet: i juni sänktes räntan igen, till 2%. Riksbanken har även öppnat för fler sänkningar senare i år. Måndagens oväntat höga inflationssiffra minskar dock chansen för en sänkning redan i augusti. Troligt är att det blir en sänkning i september om junis inflationsutfall visar sig vara mestadels brus, bland annat ökat pris på utrikesresor.
För hyresgäster har boendekostnaderna fortsatt öka. Årets hyresförhandlingar landade i en snitthöjning på 4,8% – något lägre än 2024 års 5%, men fortfarande betydande. Totalt har hyresgästerna nu tre år av kraftiga höjningar bakom sig, vilket gröper ur hushållens köpkraft.
Som jämförelse var hyreshöjningarna under 2016 och 2017 så låga som 0,8%.
På bostadsmarknaden har priserna stått och stampat och omsättningen har varit låg. Det kan nog till stor del förklaras av försiktiga hushåll som inte vill fatta för stora beslut i en osäker tid. Under de senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna stigit 1,3% och priserna på villor har varit i princip oförändrade.
Frågan är om bostadsmarknaden kan få sig en skjuts av lägre ränta och lättade amorteringskrav som väntas träda i kraft nästa år.
En ljuspunkt i år är den svenska kronan. Efter flera svaga år har valutan stärkts under första halvåret och är nu starkast av de större valutorna. Det har dämpat importpriser och gjort semestern utomlands lite billigare. För inflationen är det ett välkommet stöd – särskilt för mat, kläder och drivmedel. Under sommaren har kronan dock försvagats något igen.
Löneutvecklingen har också blivit mer positiv för hushållen. Industrimärket landade på 3,4% första året och 3% andra året. I kombination med lägre inflationen innebär det att reallönerna ökar 2025, efter flera år av krympande köpkraft.
Men generellt är det ekonomiska läget dämpat och BNP-prognoserna pekar mot ett svagt år. Regeringen har reviderat ned sin BNP-prognos med 0,3 procentenheter till 1,9%.
Arbetslösheten låg i juni kvar på höga 8,6%. Hushållen håller fortsatt i slantarna – mycket på grund av osäkerheten i omvärlden.
Inköpschefsindex (PMI) för tillverkningsindustrin ligger precis över 50-strecket – gränsen mellan tillväxt och tillbakagång. Det tyder på att industrin fortfarande står och stampar.
Tjänstesektorn visar däremot svagt positivt momentum, med ett PMI som stigit under juni. Det ger viss näring åt hoppet om en bredare återhämtning senare i år.
När finansminister Elisabeth Svantesson (M) summerade det ekonomiska läget i slutet av juni var budskapet dubbelt. Visst – geopolitiska risker, handelskonflikter och en svag omvärldsefterfrågan pressar Sveriges export och näringsliv. Men samtidigt har Sverige, enligt Svantesson, statsfinanser i världsklass – vilket ger handlingsutrymme om det skulle behövas.
Regeringen och SD har därutom öppnat för att utöka statsskulden för att bland annat finansiera ökade försvarsavgifter.
Regeringen hoppas nu på en vändning i konjunkturen under hösten – förutsatt att världsläget inte förvärras ytterligare.
Inflation
Inflation
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
2 512,17
-992x558.webp&w=3840&q=75)
-992x558.webp&w=3840&q=75)
