Den svenska kickstarten efter inflationsåren har än så länge uteblivit. Vi som skulle vara tidiga ur lågkonjunkturen med vår exportstarka industri och offensiva hushåll har i stället blivit sittande med småsura, sparsamma Svensson.

En tydlig orsak är prisökningarna. De har återigen stigit de senaste 12 månaderna – från 2 till 3%.

Sommaren har varit påfrestande. Bortser vi från inflationsåren var KPIF kring 3% senast 2007. Prognoserna pekar nu däremot skarpt nedåt. Redan vid årsskiftet kan inflationen passera 2% för att till sommaren nå under 1%.

Lågkonjunktur fungerar

Orsaken är förstås 2025 års låga tillväxt på 1%. Den börjar synas i böckerna. Det dämpar nya högre priser. Därför kan vintern och våren ge stabila och sjunkande priser som på riktigt kan skänka hushållen nytt kurage.

För sänkt ränta, bra börs och höjda löner har inte hjälpt. Inte heller sänkt matmoms och lägre elskatt tycks väcka eufori.

I stället är det låg och stabil inflation som kan ge oss det stora skiftet. Är detta en sista ursäkt, kan en undra, eller har vi bara blundat för hushållens historiska knipa?

Prisernas ökenvandring

Vad många missar är att svenskarna genomlevt den mest turbulenta hushållsekonomin och djupaste skepsisen på 30 år. Inte konstigt att deras återkomst är segdragen.

Hushållens ekonomi har de senaste åren varit etter värre än under både historiska kriser som IT-kraschen och finanskrisen.

Jämför vi hushållens skepsis under kriserna 2002, 2008 och 2023, så är den sistnämnda 3–4 gånger djupare, enligt Konjunkturinstitutet.

Ska vi hitta en kris som närmar sig inflationskrisen måste vi i stället kasta oss tillbaka till fastighetskraschen på 90-talet, när bostadspriserna föll 40%.

Det säger något om det tvivel som hushållen sakta börjar lägga bakom sig.

Priserna påfrestande

Orsaken till vår tids djupa skepsis är förstås priserna.

Själva fundamentet i ekonomin – priserna – har de senaste åren inte varit att lita på. De har fått svenskarna att hålla i både plånboken och sin ekonomiska stress på ett helt nytt vis, trots att vi fått avsevärt mer köpkraft efter halverad ränta och lönehöjningar.

När nu priserna det närmaste året ser ut att cementeras kan det bli en förtroendefull signal till hushållen. Då kan de börja lita på priserna igen.

Tillsammans med låg ränta, högre löner och sänkta skatter kanske det kan ge den där galoppstarten vi önskat.

En intressant prövning

Längre fram väntar vi oss en skjuts av samhällets breda investeringar i allt från vägnät, järnväg, kärnkraft och ny vattenkraft.

Här märks stora pengar och breda insatser. Dessvärre tar det många år innan de rullas ut och märks i ekonomin.

Däremellan kan USA överraska oss igen. Vårens tulldebacel lade tillfälligt krokben för hushållens första försök till optimism.

Nu kan tullarna dessutom straffskatta och dämpa amerikansk konsumtion, fördjupa deras lågkonjunktur och ge oss en ny vända med börsoro, stimulanser och inflation.

Hur mycket vi kan leva i otakt med USA blir återigen en intressant prövning.

Claes Hemberg är energiekonom på Nibe