Det nya finansåret har öppnat med lite surare miner eller ska vi kalla det lite av eftertankens kranka blekhet efter tjurrusningarna som avslutade fjolåret. Den svenska börsen backade med 2,9 procent under förra veckan medan S&P500 och Stoxx600 sjönk med 1,5 respektive 0,6 procent.
Ett starkt bidragande skäl till svalare börser var stigande marknadsräntor både i den korta och långa änden av räntekurvan. Den viktiga amerikanska tioårsräntan har åter stigit över symboliskt viktiga 4 procent och handlas nu kring 4,05 procent. Det ska dock noteras att man på marknaden fortsatt prisar in räntesänkningar redan i mars med relativt hög sannolikhet.
Detta trots att amerikanska arbetsmarknadssiffror överraskade på uppsidan när siffrorna för december publiceras i fredags. Antalet sysselsatta steg med 216 000, arbetslösheten låg kvar på låga 3,7 procent och löneökningarna tickade upp till 4,1 procent i årstakt.
Sin vana trogen har dessutom kronan tagit rätt mycket stryk när riskaptiten på marknaden sjunkit. En dollar kostar nu 10,30 kronor och en euro betingar 11,26 kronor.
Den här veckans höjdpunkt är tveklöst torsdagens amerikanska inflationssiffror för december. Den breda inflationen väntas ha stigit en aning men viktigast är att kärninflationen, där volatila energi- och livsmedelspriser räknas av, fortsätter att dämpas. Det skulle sannolikt ge riskaptiten en skjuts uppåt. Omvänt riskera en hög inflationssiffra att spä på det nuvarande negativa klimatet på finansmarknaden.
När det gäller inflationen lär också onsdagens norska siffror röna ett stort intresse. Norges bank gick ju mot strömmen och höjde räntan i samband med det senaste penningpolitiska beskedet och fortsatt hög norsk inflations skulle sätta förnyad press på Norges bank.
För svenskt vidkommande är det främst onsdagens räcka av makrosiffror som är intressanta. Då publicerar bland annat detaljhandelssiffror samt BNP-indikatorn för november. Oktobersiffrorna var överraskande starka och nu finns risk för bakslag. Fredags siffror över prisutvecklingen på bostadsmarknaden lär också locka stort medialt intresse.
Måndag
Den tyska exporten steg med 3,7 procent mellan oktober och november. En positiv överraskning även om man ska vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser från en enskild månadssiffra. Nu riktas istället blickarna mot den detaljhandelssiffran för EMU-området och den konjunkturbarometer som publiceras runt lunch. Även här står hoppet till överraskande starka siffror.
Tisdag
Svenska statens finanser har uppvisat ett överraskande stort överskott under 2023. Arbetslösheten i EMU-området väntas ligga kvar på en låg nivå även i novembermätningen. Ett litet bekymmer för de som hoppas på omfattande räntesänkningar under 2024.
Onsdag
Högintressanta inflationssiffror från Danmark och Norge där den senare är den mest intressanta. Inte minst mot bakgrund av att Norges bank överraskande höjde räntan senast det begav sig och fortfarande är bekymrade över den höga inflationen i utgångsläget. Från Sverige kommer en hel räcka tunga makrosiffror där främst detaljhandeln och BNP-indikatorn lär röna störst intresse. Ger en bra bild kring hur det såg ut i svensk ekonomi när årsslutet närmade sig. Vi räknar med att novembersiffrorna är betydligt svagare än hyggligt starka oktobersiffror.
Torsdag
Fullt fokus på de amerikanska inflationssiffrorna för december. Den breda KPI-inflationen väntas ha tickat upp en bit medan kärninflationen ska fortsätta ner, enligt analytikernas prognoser. Inflationen har haft en tendens att överraska på nedsidan under hösten och förhoppningen är att den trenden ska ha fortsatt i december. I så fall kan det bli en bra börs- och räntedag. Risken finns förstås att det blir precis tvärtom. Inte minst efter överraskande starka sysselsättningssiffror och att löneökningarna steg till 4,1 procent (väntat 3,9) i decembermätningen.
Fredag
Deflationen i Kina väntas ha fortsatt i december och sätter press på både regering och centralbank att agera.
