STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Betalningssystemet behöver utvecklas och Riksbanken anser att ett antal åtgärder är nödvändiga för att betalningar ska bli ännu säkrare, effektivare och mer tillgängliga.

Det skriver Riksbanken i sin Betalningsrapport som publicerades på torsdagen.

Den svenska betalningsmarknaden har digitaliserats i snabb takt och bidragit till ett effektivt betalningssystem i internationell framkant, men utvecklingen är inte odelat positiv. Offentliga och privata aktörer måste gemensamt arbeta för att alla i samhället ska kunna betala och bidra till att betalningssystemet fungerar även vid störningar, i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

"På sikt är kanske alla betalningar digitala, men fram till dess spelar kontanter en viktig roll. Vi behöver lagstiftning som säkerställer att kontanter går att betala med. Bankerna måste dessutom se till att fler kunder får tillgång till betalkonton. Det här är viktiga förutsättningar för att alla ska kunna betala i dag och i framtiden", säger riksbankschef Erik Thedéen.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheten att betala med kontanter för samhällsviktiga varor, bland annat livs- och drivmedel.

Riksbanken anser att utredningens uppdrag bör utökas. För att kontanter ska kunna användas behöver de till exempel kunna transporteras till och från handeln till rimliga priser. I dag finns bara ett enda privat företag som erbjuder sådana transporter.

Regeringens utredare bör också lämna förslag på vilken roll banker respektive Riksbanken och andra myndigheter bör ha för att säkerställa att kontanter kan transporteras om den lösning vi har idag slutar fungera i framtiden.

Riksbanken anser dessutom att bankerna bör bli skyldiga att ta emot insättningar av sedlar och mynt från privatpersoner, i dag har de ingen skyldighet att göra det.

Fler privatpersoner, företag och föreningar måste få tillgång till betalkonton – i dag stängs många ute då de ses som riskfyllda kunder. Riksbanken anser att bankerna istället bör erbjuda fler konton med begränsad funktion, så kallade lågriskkonton – samtidigt som man beaktar risken för penningtvätt.

Banker och andra betaltjänstleverantörer behöver även anpassa sina tjänster till personer som har svårt att använda den digitala tekniken. För att förenkla betalningar och identifiering skulle man i högre grad kunna erbjuda tekniska lösningar som biometri. Kunder bör också till rimliga priser kunna betala över disk eller via brevgiro.

Bankerna behöver även sätta individuella beloppsgränser för hur mycket kontanter företag och föreningar kan sätta in på ett konto. Insättningsautomaterna har ofta alltför låga beloppstak vilket gör det svårt att sätta in dagskassor på konto. Detta kan leda till att fler slutar ta emot kontanter som betalmedel.

Riksbanken skriver också att e-kronan kan bidra till ett robustare betalningssystem, stärka inkluderingen på betalningsmarknaden och göra betalningar mellan olika valutor effektivare. Ett lagstiftningsarbete behöver därför snarast påbörjas för att det inte ska ta alltför lång tid att införa en e-krona – om riksdagen beslutar det.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt