STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Finansbolaget Hoist ser ett stort utbud på marknaden för nödlidande lån men betydligt färre köpare än tidigare som konkurrerar om portföljerna.

Det säger bolagets vd Harry Vranjes i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

Hoist har varit en av det senaste årets verkliga börsraketer med en kursrusning på 175 procent de senaste tolv månaderna. Efter att en ny ledning tog över under 2022 har bolagets utveckling vänt och de flesta kurvor pekar uppåt. För årets första sex månader steg vinsten per aktie med över 150 procent.

Hoist är formellt en bank, med de regleringar det innebär men även en rad fördelar när det gäller att göra affärer med andra banker. Den stora merparten av bolagets finansiering kommer från inlåning, vilket innebär att finansieringskostnaden är låg jämfört med de flesta konkurrenter. Till skillnad från till exempel Intrum saknar Hoist helt och hållet servicing-verksamhet, där man mot betalning hanterar fordringar som ägs av andra.

För närvarande har Hoist en portfölj med nödlidande lån (NPL, non-performing loans) på cirka 27 miljarder kronor, men målsättningen är att fortsätta växa. Bolagets mål är att växa portföljen till 36 miljarder vid slutet av 2026.

Vilka ser du som era huvudsakliga konkurrenter?

"Branschen omstruktureras och flera bolag går från att ha varit både servicer och köpare av portföljer, till att bli kapitallätta. De kapitaltunga som finns kvar, som vi, är i huvudsak finansiella investerare som hedgefonder och andra", säger Harry Vranjes.

I Sverige har ni ibland fått kritik för att utnyttja den statliga insättningsgarantin, och på så vis kunna betala lägre inlåningsränta än annars. Hur ser du på det?

"Insättningsgarantin finns ju för att öka konkurrensen, så storbankerna får konkurrens på sparkonton. Våra 120.000 sparare är väldigt pålästa, det är inte så att vi annonserar på bussar utan folk gör research och hittar oss", säger Hoist-vd:n.

När ni talar om bolag som övergår från att både vara servicers och portföljköpare till att bli mer kapitallätta, tänker nog många på Intrum. Gör deras nuvarande problem att ni har mindre konkurrens vad gäller investeringarna?

"Det är strategibyten många i branschen gör just nu och det gör att de inte är lika aktiva på NPL-auktioner. För några år sedan var det kanske 30 som bjöd i varje auktion och nu kanske vi är fyra-fem. Det har blivit en väsentlig skillnad på marknaden."

Så det är inte specifikt kopplat till Intrum?

"Nej, jag skulle kunna räkna upp tio andra. På grund av den finansieringsmodell som många har använt så har en rad spelare hamnat i liknande problem."

Bland era finansiella mål finns bland annat att öka resultatet per aktie med 15 procent per år. Det är ni på väg att överträffa med väldigt stor marginal. Är målen för låga?

"Det är styrelsens beslut att sätta målen. Men man får tänka lite på utgångspunkten, när målen sattes hade Hoist gått med förlust i två år. Då lät 15 procent väldigt aggressivt. Nu har vi kommit ur första fasen i förändringsresan och det har fungerat väldigt bra. Det kommer säkert en tid när målen ska ses över, det lär krävas från alla möjliga håll. Men inte i dag."

Hoist sätter stora förhoppningar till att få den nya klassificeringen SDR, specialised debt restructurer, som bolag specialiserade på att köpa dåliga lån kan få från årsskiftet förutsatt att de uppfyller vissa villkor.

Fördelen med det är att bolag som räknas som SDR slipper bankernas så kallade backstop som tvingar dem att skriva av nödlidande lån efter ett visst schema. Hoist uppfyller redan samtliga av villkoren, förutom kraven på ett så kallat net stable funding ratio (NSFR) på minst 130 procent.

Vad är det ni kan göra som SDR som ni inte kan göra i dag?

"Som bankreglerat bolag drabbas vi av backstop-förordningen, som är till för att skydda systemet genom att göra det dyrt för kommersiella banker att ha kvar förfallna lån på balansräkningen. Alla våra lån är ju förfallna så över tid hade det skadat Hoist om vi inte hittat någon lösning. Vi har haft andra lösningar, som att saminvestera eller värdepapperisering. Den direkta fördelen blir att vi inte behöver hålla på med de komplicerade strukturerna. Och över längre tid hade backstop-förordningen riskerat bli riktigt dålig för Hoist", säger Harry Vranjes.

Hur säkra är ni på att få SDR-klassningen?

"Vi är förhållandevis trygga med att vi kommer uppfylla samtliga krav vid årsskiftet. Det vi behöver är att komma upp i 130 procent NSFR vilket kräver en likviditetsbuffert som är väldigt stor. Den håller vi på att bygga upp nu, till 80 procent med sparkonton och 20 procent med marknadspapper."

Hur många SDR tror du det blir framöver?

"Det är lite intressant. Vi såg något från TF Bank, som verkade intresserade av att skapa en SDR. Vi utgår från att det kommer att poppa upp fler i Europa men det är inte helt lätt att få den statusen."

Du själv, ordförande Lars Wollung och finanschef Christian Wallentin har byggt upp ganska stora egna innehav i Hoist. Det har varit lönsamt inte minst senaste året?

"Det stämmer, ett antal nyckelpersoner i bolaget inklusive jag själv deltar i ett aktieinvesteringsprogram så vi har 'skin in the game'."

I övrigt har Per Arwidsson varit största ägare i Hoist med drygt 20 procent, men Erik Selin har numera kommit upp på ungefär samma nivå. Har du och Erik Selin kontakt?

"Nej, inte mer än att det har kommit ett mejl eller sms med grattis när vi haft en kanonrapport. Vi får se vad sms:en säger om det skulle bli en dålig rapport vid något tillfälle."

Men han har inte engagerat sig utöver det?

"Han har ingen formell representation i styrelsen i alla fall", säger Harry Vranjes.

David Djuphammar +46 8 5191 7913

Nyhetsbyrån Direkt