STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) En majoritet av akademikeryrkena i Sverige väntas ha goda jobbmöjligheter de kommande fem åren.

Det framgår av den årliga rapporten ”Framtidsutsikter 2026 – här finns jobben för akademiker år 2031” från Saco, Sveriges akademikers centralorganisation.

Ungefär två tredjedelar av nästan 60 analyserade yrken bedöms ha liten konkurrens om jobben för nyexaminerade år 2031.

I dag, måndag, har anmälningarna till höstens utbildningar vid universitet och högskolor öppnat och landets blivande studenter står inför sitt studieval.

“En akademisk utbildning är fortfarande en mycket bra investering för framtiden. Vår prognos visar att det inom många områden kommer att finnas fler jobb än utbildade personer de kommande åren”, säger Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale, enligt ett pressmeddelande.

Sacos rapport bygger på bedömningar från Sacos 21 medlemsförbund.

Flera vård- och omsorgsyrken väntas ha särskilt goda arbetsmarknadsutsikter framöver. Socionomer, tandläkare och veterinärer är exempel på yrken där konkurrensen om jobben bedöms vara liten. Efterfrågan drivs bland annat av en åldrande befolkning och kommande pensionsavgångar.

Samtidigt påverkas arbetsmarknaden av stora samhällsförändringar. Den gröna omställningen, teknikutvecklingen och ett försämrat säkerhetsläge i omvärlden ökar behovet av kompetens inom bland annat teknik och försvar.

“Arbetsmarknaden förändras snabbt. För att möta framtidens kompetensbehov behöver vi både fler akademiker inom vissa områden och goda möjligheter till vidareutbildning genom hela arbetslivet”, säger Sofia Rydgren Stale.

Saco konstaterar samtidigt att kompetensbristen är stor inom många delar av arbetsmarknaden och att behovet av yrkesutbildad arbetskraft gör tillgången på yrkeslärare i gymnasieskolan avgörande för att fler ska kunna utbildas.

För många av de analyserade yrkena bedöms arbetsmarknaden vara i balans, vilket innebär att det finns ungefär lika många sökande som jobb. Det gäller exempelvis läkare, jurister, personalvetare och miljöakademiker.

För några få yrken väntas däremot stor konkurrens om jobben, för exempelvis arkitekter inom bygg och inredning, kommunikatörer samt musei- och kulturmiljöyrken förväntas det finnas fler utbildade personer än jobb.

Saco skriver att flera övergripande trender väntas påverka kompetensförsörjningen framöver, bland annat teknologiska skiften, demografiska förändringar, geopolitiska spänningar och omställningen mot ett mer hållbart samhälle.

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) gör samtidigt arbetsmarknaden svårare att förutse. Tekniken väntas påverka både yrken och arbetsuppgifter, men i vilken omfattning är ännu oklart.

Det gör ett väl fungerande system för livslångt lärande och goda möjligheter till omställning under arbetslivet allt viktigare. Trots den osäkerhet som den snabba teknikutvecklingen innebär och att arbetslösheten i dag är högre än tidigare, även för akademiker, visar prognoserna att behovet av högre utbildning fortsatt väntas vara stort inom många områden, framhåller Saco.

På måndagens DN Debatt skriver svenska forskare tillsammans med Arbetsmarknadens AI-råd att forskare för första gången har lyckats visa AI:s faktiska effekter på den svenska arbetsmarknaden.

”Det är inte den nya tekniken som minskar antalet jobb, men den förändrar vem som får dem. Äldre gynnas medan unga slås ut. Nu måste vi rusta våra unga för en ny framtid”, skriver de.

De hänvisar till en ny studie som visar att sysselsättningen bland unga 22-25 år i AI-exponerade yrken hade minskat med upp till 5,5 procent i början av 2025 efter att generativ AI fick sitt genomslag, jämfört med yrken med lägre AI-exponering hos samma arbetsgivare. Samtidigt ökade sysselsättningen i äldre åldersgrupper, som mest i gruppen över 50 år där den ökade med drygt 1 procent.

Den nya studien bekräftar, för Sveriges del, resultatet av en tidigare amerikansk studie.

De konstaterar att AI ser ut att ha negativa effekter på sysselsättningen för unga men positiva eller obefintliga effekter på sysselsättningen för äldre. Studien tyder också på att den breda nedgången i jobbannonser som Sverige sett sedan 2022 sammanfaller med konjunkturavmattningen, snarare än med AI.

“Men under ytan pågår en omfördelning: inom samma arbetsgivare minskar andelen unga i AI-exponerade yrken medan äldre blir fler. Det är alltså inte AI som drar ner den totala efterfrågan på arbetskraft – det är konjunkturen. AI verkar i dagsläget inte i första hand påverka antalet jobb, utan vem som får jobben”, skriver de.

De påpekar att effekterna på sysselsättningen behöver tas på alvar och följas upp ytterligare, men att den stora nyttan med AI inte är att fortsätta göra det vi gör i dag och på samma sätt – “utan att göra det vi gör bättre och att göra saker vi tidigare inte kunde”.

De bedömer att Sverige har goda förutsättningar att omvandla kraften i den snabba AI-utvecklingen till positiva effekter för arbetsmarknaden och framtidens arbetsliv.

”Men snabb teknologisk utveckling bidrar också till strukturförändring och kan få negativa utfall för grupper med svagare ställning på arbetsmarknaden. Unga yrkesverksamma är just en sådan grupp”, framhåller de.

De ser ett stort behov av konkreta och riktade insatser för att AI-rusta unga människor, med utvecklade praktikplatser, traineeprogram och mentorskap, men också utbildningar som bättre speglar ett arbetsliv som redan genomsyras av AI.

“Insatserna bör också riktas särskilt mot de yrkesområden där AI-exponeringen är som störst. Det är där omställningsbehovet är mest akut och rätt stöd kan göra störst skillnad”, skriver de.

Sofia Polhammer +46 8 179 37

Nyhetsbyrån Direkt