Biosergens vd: “We’re fighting 21st-century pathogens with 20th-century tools”
15 januari, 08:13
När universitetssjukhuset Charité i Berlin nyligen bekräftade ett kluster av läkemedelsresistenta svampinfektioner var det mer än bara en lokal angelägenhet. För smittskyddsexperter över hela Europa underströk utbrottet en dyster verklighet: multiresistenta svampar är inte längre isolerade avvikelser, utan tidiga indikatorer på endemisk smittspridning. BioStock kontaktade Biosergens vd Tine Olesen för en kommentar.
Enligt
rörde klustret på Charité över ett dussin fall av Candida auris (nyligen omklassificerad till Candidozyma auris). Även om det i de flesta fall rörde sig om kolonisation snarare än invasiva infektioner, införde sjukhuset omedelbart strikta rutiner för hygien och isolering. Att ett av Europas främsta sjukhus drabbas av ett sådant utbrott är enligt Olesen en signal om hur snabbt resistenta svampar rycker fram – och hur bräckligt vårt försvar har blivit.
vd noterar vidare att Candidozyma auris är en unikt motståndskraftig organism. Den bildar biofilmer på medicinteknisk utrustning och ytor, vilket gör vanliga desinfektionsmedel verkningslösa och tillåter svampen att överleva i veckor utanför kroppen. När den väl fått fäste på en intensivvårdsavdelning är den ökänt svår att utrota.
Kraftig ökning av fall
Enligt European Centre for Disease Prevention and Control (
) har över 4 000 fall av Candidozyma auris rapporterats inom EU/EES sedan 2013, med hela 1 346 upptäckta fall bara under 2023. Flera länder, däribland Spanien, Grekland, Italien, Rumänien och Tyskland, rapporterar nu pågående regional smittspridning. Med en dödlighet vid invasiva infektioner på mellan 30 och 60 procent står otroligt mycket på spel. Olesen beskriver situationen som en varningssignal snarare än ett förlorat slag. Europa har fortfarande en möjlighet att agera, menar hon, men bara om länderna handlar beslutsamt och gemensamt.
Bristfällig beredskap
Den senaste undersökningen från ECDC avslöjar betydande luckor i beredskapen: färre än hälften av de 36 undersökta länderna har nationella övervakningssystem för Candidozyma auris, och endast 15 har upprättat specifika riktlinjer för smittskydd. Denna inkonsekvens leder enligt Olesen till fördröjd upptäckt. Skillnaden mellan begränsning och endemisk spridning handlar ofta om tajming. I länder där Candidozyma auris har fått fäste har övergången från det första fallet till omfattande smittspridning vanligtvis tagit bara fem till sju år. – Once it spreads beyond a single hospital, it is no longer just a microbiological issue; it becomes a systems issue. Medan nordeuropeiska nationer – Sverige, Danmark, Finland och Norge – för närvarande har ett försprång, varnar hon för att bristande vaksamhet snabbt kan utradera försprånget.
Regional vaksamhet: exemplet Luxemburg
Precis på andra sidan gränsen från Tyskland har Luxemburg hittills undvikit storskalig sjukhussmitta.
rapporterade nyligen att nationella myndigheter noga följer ökningen av Candidozyma auris i Europa och upprätthåller en hög vaksamhet trots att inga lokala fall hittills har registrerats. – Luxembourg’s advantage is its scale, but regional coordination remains essential, noterar Olesen. Fungal outbreaks don’t care if a hospital is in Berlin, Brussels, or Esch-sur-Alzette. Pathogens do not respect borders; what matters is the speed of the regional response.
Nya läkemedel behövs
Medan resistenta svampar sprider sig har utvecklingen av nya läkemedel stannat av. Endast fyra klasser av systemiska läkemedel används kliniskt idag, och de flesta upptäcktes före 1980-talet. Resistensen mot förstahandsterapier som azoler och echinocandiner ökar, och amfotericin B – som länge ansetts vara guldstandarden för robust effekt – är ökänt för att orsaka allvarliga njurskador.
listar nu Candidozyma auris och Aspergillus fumigatus som kritiska prioriteter på sin lista över svamppatogener (FPPL) och varnar för en ”djup kris” inom antifungal innovation. Olesen instämmer i att branschen alltför länge har förlitat sig på små justeringar istället för att eftersträva verkliga genombrott. – We’re fighting 21st-century pathogens with 20th-century tools, säger hon. We need new drugs that are fungicidal, capable of killing the fungus outright, yet safe enough for the sickest patients. That is where the next leap must come from.
Biosergens strategi för nästa generation
Biosergen syftar till att överbrygga detta gap med BSG005, en polyenmakrolid konstruerad för att matcha styrkan hos amfotericin B men med en betydligt förbättrad säkerhetsprofil, särskilt genom att undvika de njurskador som förknippas med äldre polyener. Säkerhet är dock bara halva utmaningen. Medan amfotericin B historiskt sett är kraftfullt, utgör Candidozyma auris en särskild utmaning på grund av sin multiresistenta natur. Till skillnad från resistens som förvärvas genom mutationer har denna patogen ofta en naturlig resistens mot amfotericin B, vilket gör standardbehandlingen otillräcklig redan från början. Här erbjuder BSG005 nytt hopp: in vitro-försök vid två oberoende laboratorier har visat att Biosergens kandidat effektivt kan behandla dessa resistenta stammar. Avgörande är att substansen dödar svampceller direkt och har visat lovande resultat hos patienter med livshotande infektioner där standardvården har misslyckats. I bolagets nyligen genomförda proof-of-concept-studie tillfrisknade två patienter helt och sex visade betydande förbättring, utan några rapporterade allvarliga läkemedelsrelaterade biverkningar. En tredje kohort förbereds nu med en ny GMP-batch, och regulatoriska diskussioner med FDA och EMA pågår. – We are still early in development, but the data suggest we can finally combine high efficacy with tolerability, even in very fragile patients. That gives me great optimism, säger Olesen.
Från krishantering till beredskap
Utbrottet på Charité tjänar som en skarp påminnelse om att svampinfektioner inte längre är sällsynta kuriositeter utan ett permanent hot i vårdmiljön. Olesen betonar att vetenskap ensamt inte kan lösa problemet – övervakning, politisk samordning och tillgång till innovation måste utvecklas parallellt. Europa, anser hon, har fortfarande tid att agera: – Awareness is rising, and that is the first step. But awareness must lead to action – investment in detection, infection control, and new therapeutics. If we move now, we can still prevent these pathogens from becoming the next unmanageable hospital superbugs, avslutar Tine Olesen.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
Ämnen i artikeln
Biosergens vd: “We’re fighting 21st-century pathogens with 20th-century tools”
15 januari, 08:13
När universitetssjukhuset Charité i Berlin nyligen bekräftade ett kluster av läkemedelsresistenta svampinfektioner var det mer än bara en lokal angelägenhet. För smittskyddsexperter över hela Europa underströk utbrottet en dyster verklighet: multiresistenta svampar är inte längre isolerade avvikelser, utan tidiga indikatorer på endemisk smittspridning. BioStock kontaktade Biosergens vd Tine Olesen för en kommentar.
Enligt
rörde klustret på Charité över ett dussin fall av Candida auris (nyligen omklassificerad till Candidozyma auris). Även om det i de flesta fall rörde sig om kolonisation snarare än invasiva infektioner, införde sjukhuset omedelbart strikta rutiner för hygien och isolering. Att ett av Europas främsta sjukhus drabbas av ett sådant utbrott är enligt Olesen en signal om hur snabbt resistenta svampar rycker fram – och hur bräckligt vårt försvar har blivit.
vd noterar vidare att Candidozyma auris är en unikt motståndskraftig organism. Den bildar biofilmer på medicinteknisk utrustning och ytor, vilket gör vanliga desinfektionsmedel verkningslösa och tillåter svampen att överleva i veckor utanför kroppen. När den väl fått fäste på en intensivvårdsavdelning är den ökänt svår att utrota.
Kraftig ökning av fall
Enligt European Centre for Disease Prevention and Control (
) har över 4 000 fall av Candidozyma auris rapporterats inom EU/EES sedan 2013, med hela 1 346 upptäckta fall bara under 2023. Flera länder, däribland Spanien, Grekland, Italien, Rumänien och Tyskland, rapporterar nu pågående regional smittspridning. Med en dödlighet vid invasiva infektioner på mellan 30 och 60 procent står otroligt mycket på spel. Olesen beskriver situationen som en varningssignal snarare än ett förlorat slag. Europa har fortfarande en möjlighet att agera, menar hon, men bara om länderna handlar beslutsamt och gemensamt.
Bristfällig beredskap
Den senaste undersökningen från ECDC avslöjar betydande luckor i beredskapen: färre än hälften av de 36 undersökta länderna har nationella övervakningssystem för Candidozyma auris, och endast 15 har upprättat specifika riktlinjer för smittskydd. Denna inkonsekvens leder enligt Olesen till fördröjd upptäckt. Skillnaden mellan begränsning och endemisk spridning handlar ofta om tajming. I länder där Candidozyma auris har fått fäste har övergången från det första fallet till omfattande smittspridning vanligtvis tagit bara fem till sju år. – Once it spreads beyond a single hospital, it is no longer just a microbiological issue; it becomes a systems issue. Medan nordeuropeiska nationer – Sverige, Danmark, Finland och Norge – för närvarande har ett försprång, varnar hon för att bristande vaksamhet snabbt kan utradera försprånget.
Regional vaksamhet: exemplet Luxemburg
Precis på andra sidan gränsen från Tyskland har Luxemburg hittills undvikit storskalig sjukhussmitta.
rapporterade nyligen att nationella myndigheter noga följer ökningen av Candidozyma auris i Europa och upprätthåller en hög vaksamhet trots att inga lokala fall hittills har registrerats. – Luxembourg’s advantage is its scale, but regional coordination remains essential, noterar Olesen. Fungal outbreaks don’t care if a hospital is in Berlin, Brussels, or Esch-sur-Alzette. Pathogens do not respect borders; what matters is the speed of the regional response.
Nya läkemedel behövs
Medan resistenta svampar sprider sig har utvecklingen av nya läkemedel stannat av. Endast fyra klasser av systemiska läkemedel används kliniskt idag, och de flesta upptäcktes före 1980-talet. Resistensen mot förstahandsterapier som azoler och echinocandiner ökar, och amfotericin B – som länge ansetts vara guldstandarden för robust effekt – är ökänt för att orsaka allvarliga njurskador.
listar nu Candidozyma auris och Aspergillus fumigatus som kritiska prioriteter på sin lista över svamppatogener (FPPL) och varnar för en ”djup kris” inom antifungal innovation. Olesen instämmer i att branschen alltför länge har förlitat sig på små justeringar istället för att eftersträva verkliga genombrott. – We’re fighting 21st-century pathogens with 20th-century tools, säger hon. We need new drugs that are fungicidal, capable of killing the fungus outright, yet safe enough for the sickest patients. That is where the next leap must come from.
Biosergens strategi för nästa generation
Biosergen syftar till att överbrygga detta gap med BSG005, en polyenmakrolid konstruerad för att matcha styrkan hos amfotericin B men med en betydligt förbättrad säkerhetsprofil, särskilt genom att undvika de njurskador som förknippas med äldre polyener. Säkerhet är dock bara halva utmaningen. Medan amfotericin B historiskt sett är kraftfullt, utgör Candidozyma auris en särskild utmaning på grund av sin multiresistenta natur. Till skillnad från resistens som förvärvas genom mutationer har denna patogen ofta en naturlig resistens mot amfotericin B, vilket gör standardbehandlingen otillräcklig redan från början. Här erbjuder BSG005 nytt hopp: in vitro-försök vid två oberoende laboratorier har visat att Biosergens kandidat effektivt kan behandla dessa resistenta stammar. Avgörande är att substansen dödar svampceller direkt och har visat lovande resultat hos patienter med livshotande infektioner där standardvården har misslyckats. I bolagets nyligen genomförda proof-of-concept-studie tillfrisknade två patienter helt och sex visade betydande förbättring, utan några rapporterade allvarliga läkemedelsrelaterade biverkningar. En tredje kohort förbereds nu med en ny GMP-batch, och regulatoriska diskussioner med FDA och EMA pågår. – We are still early in development, but the data suggest we can finally combine high efficacy with tolerability, even in very fragile patients. That gives me great optimism, säger Olesen.
Från krishantering till beredskap
Utbrottet på Charité tjänar som en skarp påminnelse om att svampinfektioner inte längre är sällsynta kuriositeter utan ett permanent hot i vårdmiljön. Olesen betonar att vetenskap ensamt inte kan lösa problemet – övervakning, politisk samordning och tillgång till innovation måste utvecklas parallellt. Europa, anser hon, har fortfarande tid att agera: – Awareness is rising, and that is the first step. But awareness must lead to action – investment in detection, infection control, and new therapeutics. If we move now, we can still prevent these pathogens from becoming the next unmanageable hospital superbugs, avslutar Tine Olesen.
Innehållet i BioStocks nyheter och analyser är oberoende men BioStocks verksamhet är i viss mån finansierad av bolag i branschen. Detta inlägg avser ett bolag som BioStock erhållit finansiering från.
Ämnen i artikeln
Iran
Iran
Marknadsöversikt
1 DAG %
Senast
1 mån
