STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den svenska ekonomin har underpresterat hittills i år, präglad av hög inflation och svag tillväxt. Samtidigt tynger hög inflation hushållen och lämnar realinkomsterna under förväntningarna. Men trots tillväxtbesvikelserna finns det några gröna skott för hushållen.

Det skriver Danske Bank i sin konjunkturprognos.

Ekonomerna konstaterar att den svenska ekonomin har utvecklats sämre än väntat, och att flera indikatorer försämrades under sommaren, vilket ökar risken för att 2025 blir ytterligare ett år av förlorad tillväxt.

Sveriges BNP väntas öka med 0,8 procent i år och 2,2 procent nästa år. I juniprognosen väntades BNP öka 1,3 respektive 2,7 procent.

De svagare utsikterna är tydligast på arbetsmarknaden där antalet nya lediga platser har minskat markant. Uppsägningarna har samtidigt ökat, antalet nya jobb har minskat och förtroendeindikatorerna är fortsatt dämpade, även om Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet erbjöd vissa glimtar av hopp, enligt Danske Bank.

De senaste veckorna har också den veckovisa statistiken över nya jobb och arbetslöshet från Arbetsförmedlingen erbjudit vissa glimtar av hopp, men en mer markant vändning förväntas inte förrän senare i år.

Deras prognos är att arbetslösheten stiger till 8,7 procent i år för att därefter sjunka till 8,4 procent nästa år.

Svagheten i ekonomin väcker frågan om den nuvarande styrräntan är mer restriktiv än Riksbanken förväntade sig och penningpolitiken står inför en utmanande balansgång mellan hög inflation och svagare tillväxt.

Trots lågt resursutnyttjande ligger inflationen långt över målet och sambandet mellan efterfrågan och inflation verkar därför svagt. Å andra sidan har penningpolitiken en fördröjd effekt. Riksbanken inledde sin räntesänkningscykel i maj förra året, och det är därför först nu som dess räntesänkningar får full effekt på ekonomin.

Framöver är inflationsriskerna främst uppåtriktade, och indikatorer pekar inte på en återgång till den låga inflationsmiljön som sågs före pandemin. En uppåtrisk är att företag som har pressats av höga kostnader börjar höja sina priser när återhämtningen väl har fått fäste.

Danske Bank spår att KPIF-inflationen sjunker från 2,7 procent i år till 2,1 procent 2026. Exklusive energi väntas KPIF-inflationen bli 2,9 procent i år och 2,2 procent nästa år.

Banken räknar ändå med att Riksbanken sänker sin styrränta en gång till, med 25 punkter till 1,75 procent, före årsskiftet.

Ekonomin kämpar också fortfarande med de obalanser som uppstod efter pandemin, vilket gör utsikterna ovanligt svåra att bedöma.

Danske Bank konstaterar att en viktig orsak till att den svenska ekonomin underpresterat i år är den oväntat höga inflationen.

"Konsumentpessimismen har sammanfallit med den stigande inflationen. Inflationen har försvagat tillväxten av realinkomster och drivit upp hushållens långsiktiga ränteförväntningar", skriver de.

Men trots tillväxtbesvikelserna hittills i år finns det några gröna skott för hushållen. Ett är att konsumtionen är högre än för ett år sedan, ett annat är att konsumentförtroendet, efter vårens ras, ökade snabbt i juli. Förtroendet är dock fortfarande lågt, och den övergripande bilden är att många hushåll fortfarande kämpar.

Enligt Danske Bank är en viktig orsak till dessa problem att tillväxten i real disponibel inkomst har varit svagare än väntat, med nedreviderade uppgifter för 2024 som innebär att utgångspunkten inför 2025 var sämre än de siffror som tidigare antytts.

Framöver väntas hushållen få ytterligare stöd i regeringens höstbudget samtidigt som hushåll med höga skulder kommer att gynnas av Riksbankens lägre räntor.

"I takt med att inflationen avtar igen mot slutet av året kommer reallönerna att öka snabbare", enligt banken.

Hushållens ökade försiktighet är även tydlig på bostadsmarknaden, där förra årets prisökningar har vänt. Danske Bank noterar att hushållen verkar ha förväntat sig fler räntesänkningar än vad som faktisk har materialiserats, vilket stöds av att deras ränteförväntningar har stigit i år.

Riksbankens räntesänkning i juni kommer att ge viss tröst, och ytterligare en räntesänkning kommer att bana väg för att bostadspriserna gradvis återhämtar sig, men det kommer sannolikt att vara en långsam process, tror banken.

När det gäller företagen har första halvåret präglats av betydande turbulens i resten av världen, där handelssamtalen mellan USA och EU kulminerade med importtullar på 15 procent för de flesta varor som EU exporterar till USA.

Framöver räknar Danske Bank med att svenska företag kommer att gynnas av ökningen av försvarsutgifterna i Europa och det finanspolitiska paketet i Tyskland som syftar till att öka infrastrukturinvesteringarna. Det finns tecken på att investeringarna i Tyskland ökar snabbare än väntat, vilket sannolikt kommer att sätta sin prägel på svenska tillverkares orderböcker.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt