STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Regeringar som snabbt sänkte bränsleskatterna efter att kriget i Iran inleddes måste snabbt fasa ut kostsamma generella energisubventioner.

Det säger OECD:s nye chefekonom Stefano Scarpetta till Financial Times.

Mer än 25 länder, från EU-länder till tillväxtmarknader som Brasilien och Indien, har sänkt bränsleskatter för att skydda konsumenter från energiprischocken. Alternativ som priskontroller, subventioner eller kontantstöd har använts i mindre utsträckning.

Men skattesänkningar som visserligen är snabba att införa är för dyra att behålla under längre tid.

Erfarenheterna från den europeiska energikrisen 2022 visar att “kostnaden för dessa åtgärder är särskilt hög”, säger Scarpetta. Dessa bidrog till inflation, skapade finanspolitiska problem och försvagade incitamenten att minska beroendet av fossila bränslen.

EU-kommissionen har också varnat EU-länderna för att spendera för mycket för att skydda konsumenter och industrier från höga olje- och gaspriser, eftersom det riskerar att driva unionen in i en finanspolitisk kris.

OECD räknar fortfarande med att konflikten i Mellanöstern kommer att driva upp inflationen och dämpa tillväxten under de kommande månaderna, trots möjligheten att exporten kan börja flöda igen genom Hormuzsundet efter USA:s och Irans överenskommelse.

De senaste händelserna kan göra det möjligt för OECD att hålla fast vid prognosen från slutet av mars om att inflationen i G20-ekonomierna i genomsnitt blir 4 procent i år, i stället för att gå över till ett mer negativt scenario.

Högre energipriser och störningar i handeln genom Persiska viken kan också bromsa utrullningen av AI, medger han. Det skulle vara negativt för den globala tillväxten, eftersom den snabba spridningen av AI-verktyg var en av huvudorsakerna till att OECD planerade att höja sina prognoser för de flesta större ekonomier innan USA och Israel inledde sina attacker mot Iran i slutet av februari.

Scarpetta säger att den stora osäkerheten gör det ännu viktigare att regeringar tidsbegränsar energistöd och riktar det till låginkomsthushåll och energiintensiva företag.

Att fastställa en lämplig stödnivå för företag är “svårare”, säger han, med tanke på risken att subventioner håller “zombieföretag” vid liv. Detta inträffade efter pandemin, när regeringar betalade arbetsgivare för att behålla personal.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt