STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den globala ekonomin väntas bromsa in något under 2026, men utvecklingen blir betydligt mer tudelad än tidigare. Medan kriget i Mellanöstern hämmar tillväxten genom högre energi- och råvarupriser får investeringar i artificiell intelligens och den globala teknikcykeln en allt större betydelse för världsekonomin.

Det framgår av IMF:s uppdatering av konjunkturprognosen på onsdagen. Prognosen bygger på data som huvudsakligen sammanställdes under maj och juni.

IMF räknar med att den globala BNP-tillväxten uppgår till 3,0 procent i år och 3,4 procent nästa år, jämfört med aprilprognosen, då tillväxten bedömdes bli 3,1 respektive 3,2 procent.

Bakom helhetsbilden döljer sig dock allt större skillnader mellan länder och regioner.

"Den globala ekonomiska aktiviteten och utsikterna formas av två stora krafter som verkar i motsatta riktningar och får olika effekter i olika länder", skriver de.

Den första är den negativa utbudschock som kriget i Mellanöstern orsakar genom högre energi- och råvarupriser. Den andra är den positiva teknikchocken, driven av den accelererande globala teknikcykeln och framsteg inom AI.

Hittills har världsekonomin klarat konflikten bättre än befarat. Lager av olja och andra råvaror har dämpat effekterna samtidigt som många ekonomier blivit mindre energiintensiva. IMF varnar dock för att läget snabbt kan försämras om konflikten eskalerar eller energimarknaden åter hamnar under press.

I USA väntas BNP öka med 2,3 procent i år och 2,2 procent nästa år. Enligt IMF fortsätter ekonomin att gynnas av omfattande investeringar i AI och halvledare, samtidigt som landet påverkas mindre av energischocken eftersom USA är nettoexportör av energi.

"Den ekonomiska aktiviteten stöds av finanspolitiken, gynnsamma finansiella förhållanden samt fortsatta investeringar och produktivitetsvinster kopplade till ny teknik", skriver IMF.

I euroområdet är utsikterna svagare. BNP väntas öka med 0,9 procent i år och 1,2 procent nästa år.

IMF pekar på att högre energipriser fortsatt pressar hushåll och företag samtidigt som konsumentförtroendet är svagt.

"Prognosen för 2026 har sänkts med 0,2 procentenheter jämfört med april. Det beror främst på en svag inledning på året, till stor del kopplad till Irland men också ett tecken på svag utveckling i övriga ekonomier, i kombination med högre energipriser – trots vissa finanspolitiska stödåtgärder – och ett svagt konsumentförtroende", skriver de.

Japan väntas växa med 0,6 procent i år och 0,7 procent nästa år, där finanspolitiska stödåtgärder mildrar effekterna av de högre energipriserna.

För Kina räknar IMF med en BNP-tillväxt på 4,6 procent 2026 och 4,1 procent 2027. Tillväxten dämpas av högre oljepriser och fortsatta strukturella problem, även om investeringar i högteknologi ger visst stöd.

Indien väntas samtidigt fortsätta vara en av världens snabbast växande större ekonomier med en tillväxt på 6,4 procent i år och 6,7 procent nästa år.

IMF lyfter också fram Malaysia, Vietnam, Thailand och Sydkorea som vinnare på den globala AI-boomen tack vare stark export av halvledare och AI-relaterad hårdvara.

Sammantaget växer klyftan mellan ekonomier som gynnas av högre energipriser eller AI-investeringar och dem som står utanför utvecklingen.

"Den i stort sett oförändrade samlade bilden jämfört med prognosen i april döljer betydande skillnader mellan länder", konstaterar dem.

IMF noterar vidare att flera oljeexporterande ekonomier utanför konfliktområdet gynnas av de högre energipriserna, medan många låginkomstländer som både importerar energi och står utanför teknikboomen väntas få en betydligt svagare utveckling.

Efter flera år av fallande inflation bedömer IMF att utvecklingen tillfälligt vänder uppåt. Den globala inflationen väntas stiga från 4,1 procent 2025 till 4,7 procent 2026 innan den faller tillbaka till 3,9 procent 2027.

"Dessa prognoser visar att den disinflationstrend som pågått sedan början av 2024 har stannat av", skriver de.

IMF bedömer samtidigt att riskbilden är mer balanserad än i april, men fortfarande lutar mot en svagare utveckling.

De största riskerna är enligt IMF en ny upptrappning av konflikten i Mellanöstern, fortsatt handelsfragmentering och en möjlig korrigering av de högt ställda förväntningarna på AI-sektorn.

Samtidigt finns uppsiderisker om energimarknaderna normaliseras snabbare än väntat eller om AI-investeringarna fortsätter att överraska positivt.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt