STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Forskningen inom behandlingen av fetma, eller på läkarspråk så kallad obesitas, har under senare år gått snabbt framåt. GLP-1 läkemedlen med varumärken såsom Mounjaro (under varumärkesnamnet Zepbound i USA) från Eli Lilly och Wegovy från Novo Nordisk har hjälpt till att expandera marknaden. Bortom dessa läkemedel finns en rad läkemedelskandidater omfattande både dubbel- och trippelagonister. Enligt Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare, verksam vid Centrum för obesitas i Region Stockholm, kan utvecklingen innebära att vi får en ökad differentiering för läkemedlen för viktbehandling och att följdsjukdomar får ett större fokus.

”Jag tror att vi i framtiden inte kommer att ha fokus bara på vikt och BMI”, säger Ylva Trolle Lagerros till Nyhetsbyrån Direkt och tillägger att ”jag tror att vi kommer att välja läkemedel baserat på följdsjukdom snarare än bara på vikten”.

Utvecklingen inom obesitasområdet ger läkarkåren mer valmöjligheter i framtiden.

”Det innebär att vi kommer att ha fler verktyg i verktygslådan och att det kommer handla mycket mer om precisionsmedicin”, säger Ylva Trolle Lagerros.

En läkemedelsklass som har rönt stort intresse på marknaden är läkemedelsklassen trippel-g agonister. I denna läkemedelsklass visade Eli Lilly i studien Triumph-4 i december 2025 på en genomsnittlig viktnedgång på upp till nästan 29 procent. Denna studie utvärderade läkemedelskandidaten retatrutid i dosen 12 milligram för en behandling under 68 veckor.

Danska Novo Nordisk är också verksamma med forskning för trippel-g agonister. Läkemedelskandidaten UBT251 hade i en kinesisk fas 2-studie, där resultat presenterades så sent som på tisdagen den 24 februari 2026, en genomsnittlig viktnedgång på knappt 20 procent efter en behandling på 24 veckor. Enligt läkemedelssajten Endpoints News ser UBT251 något bättre ut än Eli Lillys retatrutid. Med tanke på den stora viktnedgång som trippel-g agonister har visat i forskningen ställer Nyhetsbyrån Direkt frågan om gastric bypass-operationer är på väg ut från behandlingen av fetma?

”Jag tror inte att kirurgi är på väg ut, om inte annat för att det är väldigt dyra läkemedel”, säger Ylva Trolle Lagerros som tror att vägen framåt kommer att bestå av en kombination av läkemedel och kirurgi.

”Man kanske använder läkemedel först och sedan toppar det med kirurgi för att ta de sista kilona och faktiskt också ha en metod som vi vet är säker över tid för de allra flesta”, säger Ylva Trolle Lagerros och framhåller att kirurgi är den metod som har visat sig vara bäst när det gäller att få en hållbart lägre vikt över en längre tid.

I den andra och tredje generationens fetmabehandlingar i forskningen finns även muskelbesparande läkemedelskandidater, med en förhoppning om att viktnedgången ska bestå till ännu större del av fettvävnad och inte muskelmassa.

Ylva Trolle Lagerros ser här möjligheter för bland annat en specifik patientgrupp.

”Tänk om du har en äldre patient som måste gå ned i vikt för att till exempel få sin knäoperation. Om jag då kan välja ett läkemedel som skonar muskelmassan som är så mycket svårare att få tillbaka i äldre ålder, ja ett sådant läkemedel är definitivt intressant för den patientgruppen”, säger Ylva Trolle Lagerros.

Magnus Bernet +46 8 5191 7953

Nyhetsbyrån Direkt