STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Den svenska ekonomin växlar upp och är på väg ut ur den utdragna lågkonjunkturen. Ökat inflationstryck får Riksbanken att höja styrräntan senare i höst och en gång till nästa vår.

Det skriver Länsförsäkringar i en prognos på onsdagen.

BNP väntas öka med 2,8 procent i år och 2,6 procent nästa år. I den senaste prognosen i juni väntades en tillväxt på 2,0 procent i år och 2,6 procent nästa år.

"I våras fanns en tydlig oro för hur kriget i Mellanöstern skulle slå mot ekonomin. Nu ser vi i stället att efterfrågan ökar kraftigt och att förtroendet bland företag och hushåll stärks. Vi ser också att de ekonomiska störningarna har blivit mindre än befarat. Både hushåll och företag ser ljusare på framtiden", säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Länsförsäkringar noterar att den svenska inflationen är låg, men påverkas av tillfälliga faktorer som subventioner och skattesänkningar. Samtidigt bidrar högre internationella energipriser och en starkare inhemsk efterfrågan till ett ökat inflationstryck.

Därför räknar de med två räntehöjningar – en senare i höst och ytterligare en nästa vår. I slutet på 2027 ser de en styrränta på 2,25 procent.

"Inflationen ligger redan omkring 2 procent om vi bortser från tillfälliga effekter. När ekonomin stärks samtidigt som energipriserna stiger ökar risken för att inflationen blir för hög nästa år. Vi räknar därför med två räntehöjningar framöver", säger Alexandra Stråberg. Hon tillägger att detta inte är en repris av 2022 eftersom inflationsriskerna är betydligt mer begränsade.

Samtidigt släpar arbetsmarknaden efter och förblir en akilleshäl, trots att en starkare konjunktur ger fler jobb.

Arbetslösheten väntas ligga kring 8,7 procent i år för att sedan sjunka till 8,1 procent nästa år. Först 2029 räknar de med att arbetslösheten närmar sig 7 procent.

"För att få ner arbetslösheten ytterligare räcker det inte med en starkare konjunktur. Då krävs också strukturreformer – bland annat satsningar på utbildning och språk och en bättre matchning på arbetsmarknaden", sager Stråberg.

Hon tror inte att det oklara politiska läget i Sverige kommer att påverka den svenska konjunkturen i någon större utsträckning, i stället är energi och räntor de stora hoten.

"De förnyade uppgångarna i olje- och gaspriserna är ett tydligt orosmoln. Vi ser inte en ny energikris framför oss, men högre energipriser fungerar i praktiken som en global skattehöjning. Den andra risken är de stigande obligationsräntorna. Om de högre kapitalkostnaderna blir varaktiga kommer de att dämpa investeringarna – både privata och offentliga – och så småningom även konsumtionen", enligt chefekonomen.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt