Chefsekonom: Ekonomin växlar upp – Riksbanken höjer två gånger

Svensk ekonomi mår allt bättre. Länsförsäkringar höjer tillväxtprognosen från 2% till 2,8% och konstaterar att smällen från kriget i Mellanöstern uteblev.

Alexandra Straberg 2023 2 5616x3744 1
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Idag, 11:46

Länsförsäkringar skruvar upp tillväxtprognosen rejält. BNP väntas nu växa med 2,8% i år, jämfört med 2% i förra prognosen i våras. Då vägde oron för kriget i Mellanöstern tungt, men effekterna på ekonomin blev mindre än befarat, enligt chefsekonom Alexandra Stråberg.

"Nu ser vi i stället att efterfrågan ökar kraftigt och att förtroendet bland företag och hushåll stärks", säger hon.

Två räntehöjningar väntar

Starkare efterfrågan och stigande energipriser gör att Länsförsäkringar tror att Riksbanken höjer räntan två gånger. En gång i höst och en gång till i vår, till en styrränta på 2,25%. Inflationen ser visserligen låg ut i år, men det beror delvis på tillfälliga subventioner och skattesänkningar. Rensat för dem ligger den redan kring 2%. Stråberg tror ändå inte att vi står inför en ny inflationschock som under 2022.

"Inflationsriskerna är betydligt mer begränsade, och vår prognos innebär bara två höjningar."

"Krävs strukturreformer"

Arbetsmarknaden är fortfarande ekonomins svaga punkt, enligt Länsförsäkringar. Arbetslösheten sjunker, men bara långsamt, från 8,7% i år till 8,1% nästa år. Först 2029 räknar banken med att den närmar sig 7%. Att den svenska ekonomin växlar upp räcker inte, enligt Stråberg.

"För att få ner arbetslösheten ytterligare räcker det inte med en starkare konjunktur. Då krävs också strukturreformer – bland annat satsningar på utbildning och språk och en bättre matchning på arbetsmarknaden.

Energi och räntor största hoten

Det oklara politiska läget efter valet oroar inte Stråberg nämnvärt.

"En utdragen regeringsbildning kommer inte att stjälpa den ekonomiska återhämtningen."

Större risker ser hon i stigande olje- och gaspriser, som i praktiken slår som "en global skattehöjning", och i högre obligationsräntor. Ligger de kvar på höga nivåer dämpas investeringarna och på sikt även konsumtionen.

"Kortsiktigt behöver högre energipriser och räntor inte ge någon stor konjunktureffekt. Men ju längre de ligger kvar på höga nivåer, och framför allt om de fortsätter upp, desto större blir motvinden för ekonomin", avslutar Stråberg.

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån