STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer mest troligt att lämna styrräntan oförändrad, på 2,25 procent, vid mötet den 7 maj (räntebesked den 8 maj), vilket i så fall skulle vara andra mötet rad med oförändrad ränta.

Frågan inför mötet handlar kanske mer om huruvida Riksbanken vågar sig på någon guidning om kommande ränteändringar. I prognosen i februari antogs att styrräntan skulle förbli oförändrad under hela prognosperioden.

Av 14 bedömare i Infronts prognosenkät räknar 13 med att styrräntan lämnas oförändrad nu, den avvikande rösten tror att styrräntan kommer att sänkas med 25 punkter, till 2,00 procent.

Nio av ekonomerna tror därefter att räntan lämnas oförändrad även i juni varav åtminstone en ser en viss sannolikhet för en sänkning. Fem tror att räntan sänks, med 25 punkter, i juni.

Beträffande ekonomernas egna prognoser för styrräntan vid årsskiften landar svaren i ett intervall på 1,50 till 2,25 procent, med en prognos på 1,50 procent, tre på 1,75 procent, fyra på 2,00 procent och övriga på 2,25 procent.

Vid förra policymötet, i mars, lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 2,25 procent, vilket var i linje med vad en enig analytikerkår hade väntat. Det följde på räntesänkningar vid totalt sex möten sedan lättnadscykeln inleddes i maj 2024. Totalt sänktes styrräntan med 1,75 procentenheter under perioden maj-januari.

Enligt protokollet från mötet såg riksbankschef Erik Thedéen skäl att tro att den senaste tidens uppgång i inflationen (till och med februari) var övergående, men utvecklingen manade ändå till vaksamhet. Han vågade inte utesluta att prisökningarna (i januari-februari) var ett tecken på ny dynamik i prissättningsbeteendet från företagen.

"Det finns alltid en risk, när prisökningstakten stiger, att inflationsförväntningarna påverkas och att dessa förväntningar om högre framtida priser börjar påverka dagens priser", sade han.

Riksbankschefen konstaterade dock att förtroendet för inflationsmålet var högt bland allmänheten, något som minskar risken att högre inflationsförväntningar ska börja påverka hur företagen sätter sina priser.

"Vi har därför ett visst utrymme att se igenom uppgångar i inflationen, om vi bedömer att de är övergående. Det är i själva verket en grundpelare i en flexibel inflationsmålspolitik", sade han.

Efter oväntat höga inflationsutfall i januari och februari dämpades prisökningstakten i mars. KPIF-inflationen sjönk till 2,3 procent, från 2,9 procent i februari, främst beroende på lägre energipriser. Exklusive energi var inflationstakten oförändrad på 3,0 procent.

Utfallet var betydligt lägre än vad analytiker hade vänta inför den preliminära statistiken men relativt väl i linje med vad Riksbanken antog i mars prognosen.

Inflationsförväntningarna har däremot åter börjat röra sig uppåt. Enligt Origos stora mätning i mars steg förväntningarna för alla perioder, femårsförväntningarna (KPIF) steg till 2,2 procent, från 2,0 procent i december. Det är visserligen inte någon alarmerande nivå, men förändringen förtjänar uppmärksamhet.

Konjunkturinstitutets barometrar har dessutom visat markant stigande inflationsförväntningar hos både hushåll och företag. Företagens prisplaner förblir samtidigt relativt höga.

Med ett utgångsläge av svag tillväxt, fortsatt besvärande hög inflation och stigande inflationsförväntningar måste direktionen nu också försöka bedöma hur utsikterna för den svenska ekonomin och inflationen påverkas av det handelskrig som USA:s president Donald Trump har startat.

Erik Thedéen sade den 8 april att tullarna såg ut att bli värre än väntat. Han kunde inte då säga något om vad det skulle innebära för nästa räntebeslut, men han fastslog att Riksbanken är redo att agera, även kraftfullt, vid behov.

Uttalandet kom dagen innan Trump beslutade om en 90-dagars paus för de högsta tullarna för nästan alla länder, utom Kina, och Thedéen har inte uttalat sig ytterligare offentligt sedan dess.

Vice riksbankschef Anna Breman blev sist ut att tala offentligt före räntebeslutet den 7 maj. I ett anförande den 25 april fastslog hon att "handelshinder är dåligt för den ekonomiska utvecklingen", men också att mycket fortfarande var oklart kring omfattningen och varaktigheten i tullarna, vilket gör bedömningen komplex.

Hon noterade också att inflationen "i stora drag" hade utvecklats som väntat. En starkare krona och lägre världsmarknadspriser på en del livsmedel talar för att den underliggande inflationen kan sjunka, "men effekterna av ökade tullar på inflationen i Sverige är inte entydig".

Riksbanken behöver inte nu riktigt sätta ner foten i fråga om hur handelskriget kan påverka utsikterna, nya prognoser ska klubbas först till nästa möte den 18 juni. Risken får dock bedömas som hög att utsikterna inte har klarnat mycket innan dess.

Ekonomerna på SEB ställer den fortsatt förhöjda inflationen mot utsikter för svagare tillväxt till följd av handelskonflikten och drar slutsatsen att styrräntan kommer att lämnas oförändrad nu.

Direktionen kommer troligen notera att osäkerheten har ökat och att styrräntan kan behöva ändras. Men kvardröjande farhågor för att uppgången i inflationen kanske inte är temporär och/eller att handelskriget kan leda till högre priser globalt talar för att Riksbanken inte rör räntan nu.

"Sammantaget, direktionen kommer att hålla alla alternativ på bordet och upprepa att de förblir vaksamma och redo att agera om utsikterna för inflationen och tillväxten kräver det", skriver SEB i ett kundbrev.

Ekonomerna på Danske Bank räknar också med oförändrad räntan nu och att Riksbanken, i frånvaro av nya prognoser, kommer att betona den höga osäkerheten i den nuvarande miljön.

Nordea väntar oförändrad ränta nu, att Riksbanken behåller en avvaktande hållning och att den tidigare planen med oförändrad styrränta ligger fast. Enligt ekonomerna innebär det att det inte heller borde vara aktuellt med någon räntesänkning vid efterföljande möten.

"Orsaken är att inflationen är för hög och inflationsutsikterna är osäkra", skriver Nordea i ett kundbrev.

De tillägger att indikatorer för företagens prissättningsbeteende är "besvärande höga". Mest oroande för Riksbanken är uppgången i företagens inflationsförväntningar, som har stigit med 1 procentenhet till 2,7 procent.

"Med en liten marginal överträffas de endast en gång under de senaste 30 åren, utöver de senaste årens inflationsbrasa. Därtill är företagens prisplaner fortfarande förhöjda", skriver Nordea.

Med tanke på den ökade osäkerheten om konjunkturen ser Nordea ändå skäl för Riksbanken att ha beredskap för att lätta på penningpolitiken om läget skulle försvagas påtagligt.

"De dystra scenarierna är dock endast en risk än så länge… Därför står vi fast vid vår prognos att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad, och då inte bara den 8 maj utan också återstoden av 2025", skriver Nordea.

Danske påpekar i ett kundbrev att Konjunkturinstitutets senaste barometer, den 29 april, belyser det besvärliga läget för Riksbanken: hushållsförtroendet är nere på samma nivåer som under finanskrisen, men det generella sentimentet (inklusive) näringslivet) var ändå nära oförändrat.

Den mest oroande delen i barometern gäller dock inflation och prisförväntningar; företagens prisplaner steg kraftigt under första kvartalet, och prisplanerna inom detaljhandeln var fortsatt förhöjda i april.

"Vår generella slutsats från KI-barometern är att den gör det svårt för Riksbanken att sänka räntan i närtid… Enligt vår bedömning lutar riskerna mot vår prognos för styrräntan över mot nedsidan, men igen, vi bedömer att inflationsbilden gör det svårt att leverera räntesänkningar den närmaste tiden", skriver Danske Bank.

Ekonomerna på Handelsbanken räknar med att Riksbanken delar deras bedömning om svagare tillväxtutsikter, som dock ska vägas mot en inflationstakt som sannolikt förblir över målet resten av året och höga inflationsförväntningar.

De tror dock att Riksbanken kommer att göra en liknande bedömning om tulleffekterna på inflationen som ECB tycks göra – att tullarna är mer dämpande än höjande för inflationen i Europa (vilket ECB-chefen Christine Lagarde antydde den 24 april).

Handelsbanken väntar oförändrad styrränta nu, och att formuleringarna om utsikterna kan bli något mjukare än de var vid marsmötet "för att spegla en riskbild som alltmer pekar mot lägre ränta".

"Inför räntebeskedet den 18 juni har Riksbanken mer data för att bedöma balansen mellan konjunktur- och inflationsrisker. Vår prognos är att utfall då talar för en sänkning på 25 punkter, som följs av ytterligare sänkningar i augusti och september", skriver Handelsbanken i ett kundbrev.

Swedbank konstaterar att det trots oro för dämpad utveckling framöver fortfarande saknas data som bekräftar en snabb inbromsning i svensk ekonomin. Samtidigt ser inflationen inte ut att krypa under 2-procentsmålet förrän 2026.

"Riksbanken kommer därför lämna styrräntan oförändrad vid (detta möte), men signalera beredskap att sänka om tullstöket håller i sig och riskerar att påtagligt dämpa återhämtningen i den svenska ekonomin", skriver Swedbank.

De tillägger att om utvecklingen fortsätter att vara svag i maj så kan Riksbanken lätt motivera en sänkning av styrräntan, men hårda data om utvecklingen i maj blir tillgängliga först i början av juli, vilket talar för att en eventuell sänkning kan bli aktuell först i augusti.

"Men om Riksbanken "ser ett behov av att gjuta mod hos hushållen för att stötta tillväxten kan räntesänkningen komma tidigare.", skriver Swedbank.

Deltagare: Capital Economics, Danske Bank, DNB, Handelsbanken, ING Economics, LO, Länsförsäkringar, Morgan Stanley, Nordea, Ordna Bolån, SEB, SPP Pension, Swedbank, Unionen.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt