STOCKHOLM (Direkt) Riksbanken kommer mest troligt att sänka styrräntan med 25 punkter, till 2,00 procent, vid mötet den 17 juni (räntebesked den 18 juni), och eventuellt också lämna dörren något på glänt för ytterligare en sänkning längre fram.

Nio av tio tillfrågade bedömare spår att styrräntan kommer att sänkas med 25 punkter, till 2,00 procent, endast en bedömare tror att Riksbanken väljer att lämna räntan oförändrad.

Ekonomerna prognoser om var Riksbankens nya räntebana kommer att bottna hamnar i ett intervall mellan 1,85-2,10 procent.

Beträffande ekonomernas egna prognoser om styrräntan vid årsskiftet tror sex av ekonomerna på 2,00 procent medan fyra tror på 1,75 procent.

Trots att en klar majoritet väntar en sänkning blir räntebeslutet den 17 juni troligen varken helt enkelt eller självklart. Riksbanken noterade visserligen i samband med föregående räntebesked, den 8 maj, att bedömningen var att det var "något mer troligt att inflationen blir lägre än högre än i marsprognosen", vilket i så fall "skulle kunna tala för en något lättare penningpolitik framöver".

Det vore dock en överdrift att tolka budskapet som en klarsignal för en räntesänkning redan i juni. Riksbanken öppnade snarare dörren något på glänt för att räntan någon gång framöver skulle kunna bli "något" lägre än de 2,25 procent som var Riksbankens prognos för hela prognosperioden i den penningpolitiska rapporten i mars – om de får rätt i antagandet att det är mer troligt att inflationen blir lägre än högre än i marsprognosen.

Riksbankschef Erik Thedéen sade vid presskonferensen efter räntebeskedet i maj att de medvetet hade valt att vara vaga om guidningen framöver, detta eftersom de helt enkelt inte har tillräckligt med information.

"Framöver kan vara många möten", sade Thedéen, som tillade att han "inte alls" var säker på att det skulle komma någon räntesänkning" "men det väger över något åt det hållet".

I ett anförande den 16 maj konstaterade riksbankschefen att osäkerheten i den globala ekonomin hade ökat. Han upprepade också att den förhöjda osäkerheten dämpar konjunkturutsikterna och att det kan tala för att inflationen på sikt blir lägre än var Riksbankens bedömde i mars, men han såg också flera riskfaktorer, exempelvis kopplade till företagens globala värdekedjor, och att "inflationen därför mycket väl kan bli oväntat hög".

"Osäkerheten är stor och det finns flera möjliga scenarier för inflationsutvecklingen framöver. Därför är det lämpligt att avvakta och invänta mer information för att få en något bättre bild av inflations- och konjunkturutsikterna", sade han.

Vice riksbankschef Anna Seim talade den 21 maj om att den ökade osäkerheten i världen väntas dämpa konjunkturen medan effekterna på inflationen är mer svårbedömda. Hon bedömde att penningpolitiken var "välavvägd" och att det i rådande läge var "klokt att invänta mer information för att få en tydligare bild av inflations- och konjunkturutsikterna".

"Det neutrala ränteläge vi utgår från ger oss goda förutsättningar att hantera den osäkra vägen framåt. Om inflations- och konjunkturutsikterna visar att det är motiverat, kommer vi att justera styrräntan", sade hon.

Därmed verkar varken Thedéen eller Seim överdrivet angelägna om att sänka styrräntan redan nu. Dessa två hade dock även i december signalerat att de föredrog att avvakta med ytterligare räntesänkningar, men röstade ändå med majoriteten om att sänka räntan igen redan i januari.

Beträffande den mest aktuella inkommande informationen visade SCB-data för maj att KPIF-inflationen exklusive energi sjönk till 2,5 procent, från 3,1 procent i april. Det var under de 2,7 procent som Riksbanken antog i marsprognosen, men bara med viss reservation.

I prognosen i mars hade Riksbanken inte hunnit beakta några effekter av det förhöjda ROT-avdraget, något som enligt SCB dämpade KPIF-inflationen exklusive energi med 0,2 procentenheter. Justerat för detta var kärninflationen i maj därmed ganska väl i linje med vad Riksbanken antog i mars.

Medianen för Riksbankens egna mått på den underliggande inflationen sjönk till 2,6 procent i maj, från 2,7 procent i april, men den tydliga nedåttrenden för detta inflationsmått de senaste åren ser i nuläget ändå ut att ha bottnat i slutet av förra året och vänt upp något i år.

Sveriges BNP-tillväxt var oväntat svag under första kvartalet, -0,2 procent jämfört med fjärde kvartalet och +0,9 procent jämfört med första kvartalet 2024. Det var främst investeringarna som utvecklades svagt under första kvartalet, men hushållens konsumtion minskade också med 0,2 procent.

Svagheterna under första kvartalet kan antyda stimulansbehov, men Riksbanken kan också behöva överväga i vilken mån det verkligen var höga räntenivåer som dämpade investeringarna och hushållskonsumtionen under första kvartalet eller om det mer handlade om den globala osäkerheten.

Aktivitetsdata för april antyder också att svagheterna i början av året kan ha varit tillfälliga och koncentrerade till årets två första månader. I den mån man kan lita på SCB:s BNP-indikator (vilket kan vara tveksamt) växte den svenska ekonomin tydligt i såväl mars som april, med 0,9 respektive 0,4 procent på månadsbasis. Produktionen i näringslivet steg starkt i april och även hushållskonsumtionen tog fart.

Riksbankens egen företagsundersökning indikerade dock att konjunkturläget har försvagats under våren och att företagen har blivit mer dystra om utvecklingen de kommande månaderna.

"Den mer pessimistiska synen är framför allt kopplad till de ökade handelspolitiska spänningarna och den osäkerhet de skapar. Företagen är oroliga för att den globala konjunkturen kommer att dämpas och påverka efterfrågan negativt framöver", skrev Riksbanken om undersökningen.

Undersökningen går lite på tvärs mot resultaten i Konjunkturinstitutets majbarometer, där indikatorn för tillverkningsindustrin låg nära det historiska snittet. De flesta industriföretagen angav också att de inte påverkas, eller påverkas i liten utsträckning, av förändrade tullar eller osäkerhet om framtida tullnivåer.

Riksbankens undersökning visade samtidigt att bedömningen inom handeln var att konjunkturläget överlag var tillfredsställande, även om oro finns för att den ökade osäkerheten kan dämpa efterfrågan.

Undersökningen visade vidare att företag som säljer till hushåll planerar att höja priserna, främst beroende på ökade kostnader. Den starkare kronan kan delvis motverka, men effekterna dröjer.

Riksbanken får nu beslutsstöd av nya ekonomiska prognoser vid junimötet, och de nya utsikterna för tillväxt och inflation blir avgörande för om räntan kommer att sänkas eller inte nu. Men hur gör man prognoser när utsikterna kan skifta dramatiskt såväl uppåt som nedåt beroende på president Trumps humör för dagen?

De finansiella marknaderna har den senaste tiden i hög grad tagit fasta på devisen att "Trump alltid fegar ur" (Trump always chicken out, Taco), det vill säga att USA:s president ständigt drar tillbaka de kraftigaste tullhöjningarna.

Trumps agerande de senaste månaderna ger kanske visst stöd för marknadernas positiva tolkning, men det hänger fortfarande stora tullhot i luften och en centralbank kan förmodligen inte basera sina prognoser på att Trump kommer att backa på de flesta punkterna.

Riksbanken behöver också göra en ny bedömning om hur geopolitiska risker kan påverka de ekonomiska utsikterna. Erik Thedéen noterade den 16 maj ett "oroande" skifte mot mer konfrontation och splittring som inte bara innebär säkerhetsmässiga risker utan också negativa konsekvenser för ekonomin.

Han sade att risker kopplade till geopolitiken och en tilltagande geoekonomisk fragmentering också liknar utbudsstörningar där inflation och produktion rör sig i olika riktningar.

"De senaste årens erfarenheter har lärt oss att det inte är självklart att bortse från utbudsstörningar, inte minst för att det är mycket svårt att i realtid avgöra om en störning är tillfällig eller mer långvarig", sade Thedéen.

Allt sammantaget kan tala för att vi får en penningpolitisk rapport där alternativscenarierna blir mer sannolika än huvudprognosen för ekonomin och inflationen framöver.

Ekonomerna på SEB räknar med att Riksbanken kommer att sänka styrräntan med 25 punkter nu i juni, och de räknar också med att den nya räntebanan kommer att indikera en 40-procentig sannolikhet för ytterligare en 25-punkterssänkning i september eller i november.

SEB konstaterar visserligen att KPIF-inflationen exklusive energi fortsatt ligger över Riksbankens mål, men den senaste tidens trend och inflationsindikatorer tyder på att inflationens drivkrafter är temporära.

"Flera tecken pekar mot att inflationen kommer att falla till, eller till och med under, målet 2026. Riksbankens direktion kommer att se utrymme att stödja tillväxten och arbetsmarknaden genom att sänka med 25 punkter i juni och indikera viss sannolikhet för ytterligare en sänkning efter sommaren", skriver SEB i ett kundbrev.

Danske Bank tror dock att Riksbanken väljer att lämna styrräntan oförändrad nu, för att i stället sänka räntan med 25 punkter i augusti. De konstaterar visserligen att det knappast skulle göra någon större skillnad om Riksbanken sänker nu eller i augusti, "och det finns tryck på Riksbanken att leverera redan nu".

"Vi skulle dock anse att en junisänkning skulle vara en avvikelse från Riksbankens guidning, något som historiskt har varit konsistent och tydligare inför kommande räntesänkningar jämfört med vad som har varit fallet vid denna punkt", skriver Danske Bank i ett kundbrev.

Ekonomerna bedömer att en räntesänkning nu, samt en öppning för ytterligare sänkningar i räntebanan (vilket marknaden nu prisar in), skulle kräva en "mycket mjukare inflationsprognos än vad vid ser framför oss".

"Det kan naturligtvis bli fallet, men vi har svårt att hitta argument för en sådan revidering", skriver Danske Bank, och noterar fortsatt förhöjda prisplaner i såväl KI:s som Riksbankens egna undersökningar.

De tillägger att det går att argumentera för att det svaga BNP-utfallet för första kvartalet skulle motivera en räntesänkning nu. Enligt Danske Bank behöver dock inte svagheten under första kvartalet ändra utsikterna mycket. Mycket av svagheterna låg i volatila investeringar, vilket mycket väl kan komma att reverseras kommande månader.

Beträffande den svaga hushållskonsumtionen under första kvartalet ser Danske Bank också uppmuntrande signaler i mer aktuella data om såväl konsumtionen totalt som detaljhandeln. Därtill verkar bostadspriserna ha bottnat ut.

"Hårda data bör väga tyngre än mjuka data i Riksbankens beslutsfattande. Hårda data är blandade, med en arbetsmarknad som snarare pekar mot en revidering till det bättre jämfört med Riksbankens marsprognos", skriver Danske-ekonomerna.

"Vi tror därför, med tanke på bristen på guidning från Riksbanken och att kärninflationen och även framåtblickande inflationsindikatorer fortfarande är förhöjda, att Riksbanken skulle göra rätt i att avvakta klarhet innan de sänker styrräntan ytterligare", fortsätter Danske Bank.

Deltagare: Danske Bank, DNB Carnegie, Handelsbanken, LO, Länsförsäkringar, Nordea, Ordna Bolån, SEB, Swedbank, Unionen.

Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936

Nyhetsbyrån Direkt